När polis och åklagare vill genomföra en telefonavlyssning av en misstänkt person måste man först vända sig till tingsrätten för att få tillstånd.

Kammaråklagare Hans Harding.

Kammaråklagare Hans Harding i Malmö berättar att det finns fem olika former av så kallade hemliga tvångsmedel i svensk lagstiftning som polisen kan använda sig av i en brottsutredning.

– För att få använda hemliga tvångsmedel krävs i regel att den misstänkta person som åtgärden riktas mot är skäligen misstänkt för brottet man utreder, alltså den lägre graden av misstanke, berättar han.

Det första tvångsmedlet är ”kvarhållande av försändelse” vilket betyder att ett brev eller paket inte lämnas ut till adressaten. Det kan då röra sig om exempelvis vapen- eller narkotikabrott.

Strafflängden styr

Sedan finns det man på juristsvenska kallar HÖK, ”hemlig övervakning av elektronisk kommunikation”.

– Det betyder att polisen får tillstånd att kontrollera vilka nummer en misstänkt har kontakt med på telefon. Det ger dock inte någon tillgång till vad som sagts eller skrivits vid dessa kontakter.

För att tingsrätten ska ge tillstånd till HÖK krävs att det är minimum sex månaders fängelse i straffskalan för det brott personen är misstänkt för.

Nästa steg är det man i vanligt tal kallar telefonavlyssning, alltså det som jurister benämner HAK, ”hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation”.

För att polisen ska få tillstånd att lyssna på en misstänkts telefonsamtal eller att läsa sms till och från personen krävs att minimistraffet i straffskalan är två års fängelse.

Undantag i regelverket

Men, invänder då vän av ordning: Hur har polisen kunnat få tillstånd till telefonavlyssning i ”jakthärvan” i Västmanland?

Det grövsta brott någon är misstänkt för där är grovt jaktbrott och där ligger straffskalan från sex månader upp till fyra års fängelse.

Det betyder att brottsmisstanken inte når upp till den miniminivå på två års fängelse som krävs för att polisen ska få tillstånd till hemlig telefonavlyssning.

– Anledningen till att man kan få tillstånd till telefonavlyssning trots att minimistraffet för det misstänkta brottet inte når upp till två år är att det finns ett undantag till det kravet i lagstiftningen, den så kallade straffvärdesventilen, säger Hans Harding.

– Om det misstänkta brottet i sig bedöms ha ett straffvärde som överstiger två års fängelse kan tingsrätten ge klartecken till avlyssning i alla fall.

Men är inte det ett svajigt system? Då måste ju tingsrätten ta beslut om kommande straff innan förundersökningen är klar?

– Tingsrätten får ta ställning till de uppgifter man har i utredningen här och nu.

– Vore inte det möjligt skulle många mycket allvarliga fall av brott som inte har det höga minimistraffet på två år inte gå att utreda med hjälp av hemliga tvångsmedel, som exempelvis allvarliga fall av grovt jaktbrott eller grova skattebrott, säger Hans Harding.

Nästa steg när det gäller hemliga tvångsmedel är ”hemlig kameraövervakning” och även där krävs det att minimistraffet ska vara två års fängelse.

Det femte hemliga tvångsmedlet är hemlig rumsavlyssning eller så kallad buggning, alltså att en mikrofon placeras i en lokal där en misstänkt brukar vistas som exempelvis i hemmet.

För att buggning ska få tillgripas krävs det misstanke om mycket grova brott med minst fyra års fängelse i straffskalan och andra i lagen särskilt angivna brott. Det kan exempelvis handla om mord, människorov, grov våldtäkt eller grovt narkotikabrott.

Men även när det gäller hemlig kameraövervakning och buggning gäller den så kallade straffvärdesventilen, som alltså innebär att en domstol kan göra undantag från regeln om minimistraffet.

Leif Andersson