Eric M Runesson.

Eric M Runesson har gjort sig känd som ett medlarproffs.

Innan han blev justitieråd och domare vid Högsta domstolen (dock medverkade han inte i Girjasmålet) jobbade han i tio års tid som domare i skiljetvister. Nu leder han den parlamentariska kommitté som ska lämna förslag till en ny renskötsellag.

Regeringsuppdrag

Regeringen insåg efter Girjasdomen att det var nödvändigt att se över lagen, en översyn som kan komma att få stora konsekvenser för fjälljakten.

Kommittén har nu kommit i gång med sitt arbete och Eric M Runesson kan konstatera att det handlar om komplexa juridiska frågor att bena ut.

– Uppdraget inrymmer också väldigt knepiga bedömningar av vad vi kan utgå från som fakta och orsaksförhållanden och vad som är gissningar och tro. Jag menar att vi i utredningen och sekretariatet måste vara vakna och kritiska här, säger Eric M Runesson.

Komplexa frågor

Som exempel på knepiga faktafrågor nämner han sambandet mellan renars betesro, jakt, rovdjurstryck och skogsbruk.

– Det handlar om hur man ska få ihop den ekvationen på ett förnuftigt sätt så att alla legitima intressen respekteras och kan få genomslag, säger Eric M Runesson.

Han jämför det med att lägga ett pussel.

– Och det gäller också att kunna tänka utanför boxen. Det är inte bara juridik utan sakförhållanden också, säger Eric M Runesson.

• Du nämner andra intressen, men i direktiven till utredningen står inte att dessa ska vägas in?

– Det är politikerna som ska besluta, inte jag. Jag ska lägga fram ett genomtänkt beslutsunderlag, och då har vi redan från början varit inne på att vi måste vara noggranna när vi utvärderar konsekvenserna av olika förslag. Jag skulle tro att politikerna vill ha en stabil lösning som fungerar över tid. Det ska vara hållbart både juridiskt och faktamässigt, det är det som blir det knepiga.

• Är målet att få samerna och jägarna till förhandlingsbordet och att där enas om en kompromisslösning?

– Vi måste nog försöka den vägen i första hand. Det är så mycket erfarenheter samerna och jägarna sitter på. Sedan varierar förhållandena lokalt. Min hypotes är att vi kanske inte kan ha en lösning för allt, utan det kanske måste finnas lokala variationer, och då är man beroende av lokal kompetens som vet hur det är, och då handlar det om både samerna och lokalbefolkningen. Då måste man lyssna till dem.

Eric M Runesson är inne i ett skede där han tittar på vilka möjligheter som finns.

– Jag försöker hitta öppningar och möjligheter. Hittar man en samsyn lokalt eller regionalt så har en sådan lösning bättre förutsättningar att få gehör hos politiken än en skrivbordsprodukt som kommer från mig och sekretariatet. Min ambition är att hitta en hållbar lösning, men det kanske finns flera hållbara lösningar men det är till slut ett politiskt beslutsfattande.

Konsekvensanalys

Eric M Runesson återkommer i intervjun till att Renmarkskommittén kommer att titta på vilka konsekvenser olika lösningar kan få för samerna, men även för samer som inte är medlem i sameby, lokalbefolkning, jägare, näringsliv och turistnäringen.

De förslag som kommittén lämnar ska vara förenliga med Högsta domstolens (HD) slutsatser i Girjasdomen och med Sveriges folkrättsliga förpliktelser.

– Ett prejudikat från HD kan ses som en rättsregel. Det är inte konstigare än att säga att när det gäller den här aspekten ska ni utgå från gällande rätt. Men vad får gällande rätt för konsekvenser? Det är det som ligger med när vi ska analysera konsekvenserna av en rättsregel.

• Är tidsramen för snäv och kommer ni begära mer tid för delbetänkandet hos regeringen?

– Jag tar inte ställning till om tidsramen är för snäv eller inte. Vi har gett oss in i det här och vi jobbar för högtryck. Det blir den politiskt tillsatta kommittén som bedömer om vi har lyckats ta fram ett adekvat beslutsunderlag med den tid vi haft till förfogande. Tycker inte kommittén det, kan jag tänka mig att det blir en framstöt därifrån om att det behövs mer tid eller att delbetänkandet blir begränsat i en eller annan form, säger Eric M Runesson, som dock i en debattartikel i Svensk Jakt skriver:

”Är tidsramen för delbetänkandet för snäv? Kanske. Antagligen behövs en i viss mån schabloniserad bedömning av historiska förhållanden.”

• Är det rimligt göra en schabloniserad bedömning i en fråga som är så komplex och som berör så många människor i norra Sverige?

– Jag kan förstå att det finns synpunkter, men vi måste ställa oss frågan: var drar vi gränsen. Hur långt ska vi gå? Ska man börja undersöka fastighetsrättsliga förhållanden i hela Lappland, Jämtland och Härjedalen? Flera andra utredningar har redan sagt att man inte lyckats gå till botten i de frågorna. Hur många domböcker ska man gå igenom, hur många jordaböcker ska man gå igenom? Det är ett enormt material. Vi kanske stannar vid att det är skattlagda sjöar och nybyggen som kan stå i konkurrens med samebyars urminnes hävd?, säger Eric M Runesson.

I direktiven till delbetänkandet sägs att kommittén ska lämna förslag till en reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska kunna gälla tillfälligt, till en ny permanent reglering finns på plats.

– Det kan vara förnuftigt att man gör det. Med en tillfällig lösning vinner man en hel del erfarenheter och man hinner testa saker, som kan slipas till utifrån de erfarenheter som kommer fram.

Eric M Runesson betonar att direktiven säger att kommittén ska utgå från principerna i Girjasdomen.

– Att Girjas sameby fick ensamrätt att upplåta jakten och fisket på sitt område berodde som jag tolkar det huvudsakligen på att det inte fanns indikationer om konkurrens om jakten och fisket där och det är möjligt att när vi tittar på de andra samebyarna, eller socknarna, så kanske vi kommer fram till att det inte heller där finns någon sådan konkurrens, säger Eric M Runesson.

• Hur ser du på utsikterna att lyckas med uppdraget? Finns det en lösning borta i horisonten?

– Jag är en obotlig optimist. Jag räknar med att det här ska vi fixa, men det är inte bara jag och politikerna som ska fixa det här utan det handlar även om de som är direkt berörda. De har en stor roll och ett stort ansvar. Man kan inte bara luta sig tillbaka och peka med hela armen och säga att jag ska ha allt. Jag hoppas att vi tillsammans kan ta ett ansvar för sakfrågorna, säger  Eric M Runesson och fortsätter,

– Det är viktigt hur man diskuterar och hur man uttrycker sig, så att det inte skapas låsningar och hinder. Det gäller att inte vara för tvärsäker kring vad som är rätt och fel. Jag tror på att sänka tonläget lite och försöka ha ett konstruktivt samtal och därefter utvärdera utfallet av samtalet. Jag hoppas kunna bidra till det med mitt sätt att vara, slutar Eric M Runesson.