Ledningsgatan i Värnäs är ett smörgåsbord för vandringsälgarna i området. Markägaren Håkan Svartvik och flera andra vill rädda tallplantorna genom att själva ta ansvar för röjningen. Foto: Boo Westlund

Markägare ansvarar för röjningen av ledningsgator

Premium

Ägaren till kraftledningen ville röja bort all växtlighet under ledningen. Då reagerade sju markägare i området och skrev skötselavtal med ledningsägaren.
– Tar vi bort maten för älgarna så ökar betesskadorna på andra ställen. Nu får vi själva ta ansvar för röjningen, säger Håkan Svartvik, skogsägare i Värnäs.

Ellevio som äger många kraftledningar i Sverige har också ett intresse av och ansvaret för att röja bort växtligheten under ledningarna. Det är ett faktum som aldrig har ifrågasatts – även om många försök har gjorts för att skapa viltfoder i kraftledningsgatorna.

I samband med planerade åtgärder får alltid berörda markägarna komma med synpunkter på hur man vill ha jobbet utfört.

 

Många mil

För närvarande förbereder Ellevio en röjning längs en kraftledning som följer Klarälven från Höljes till Ekshärad. Ledningsgatan är fyrtio meter bred, och många mil lång.

På många ställen erbjuder ledningsgatorna bra mat för det vilda, och i trakterna av Ambjörby och Norra Ny i norra Värmland har markägare och jägare tidigare utfodrat älgar med ensilage i den nu aktuella kraftledningsgatan.

Det har sin förklaring.

I området finns sedan urminnes tider vandringsälg som kommer ner från högre belägna område i Värmland och Dalarna. Beroende på snödjupet vandrar älgarna ner till tallskogsområden i Klarälvdalen. Området öster om Klarälven i Värnäs-området är mager tallskog med låg bonitet, och det innebär att älgarna endera blir stående i de  tallungskogar och myrområden som finns, eller söker sig ner till Klarälven och annan växtlighet.

Längs älven och väg 62 blir de en trafikfara.

 

Ett sätta att lösa problem

Här har jägare och markägare tidigare utfodrat älgar med ensilage. Utfodringen var ett sätt att underlätta fodersöket för djuren och samtidigt ett relativt enkelt sätt att undvika viltolyckor och betesskador på tallskogen.

Försöket slog väl ut men fick ingen fortsättning.

Däremot såg både jägare och skogsägare effekten av att hitta andra alternativ än tallplanteringar som mat åt älgarna.

Det är där som tallplantor i ledningsgatorna blir intressanta.

 

Har bröströjt tidigare

Håkan Svartvik visar upp ett hav av älgmat i den aktuella ledningsgatan.

Hårt betade tallar står i ett täta bestånd. På några ställen syns spåren av en äldre röjning, vi ser nyligen betade tallar och färska spår efter älg i området.

Håkan Svartvik är övertygad om att metoden med bröströjning fungerar.

– Det har redan provats, säger Håkan Svartvik.

– Här gjordes röjningen för fem år sedan och efter det har älgarna i stort sett hållit tallplantorna i samma höjd.

 

Håkan Svartvik visar upp de hårt betade tallarna i ledningsgatan. Tallplantorna är uppskattade av älgarna. Foto: Boo Westlund

Det är tallar som sågats av i brösthöjd och som därefter bildat förgreningar och nya toppskott som är uppskattade av älgarna. Runt dem har  nya plantor slagit rot och erbjuder stora mängder viltfoder.

– Det står hur mycket mat som helst här, och det mesta är hårt betat. Då tycker vi som markägare att det är dumt att röja ner maten. Vi vill istället att Ellevio bröströjer som man gjort tidigare, säger Håkan Svartvik, en av fler markägare som kontaktade kraftbolaget när den planerade röjningen blev känd.

Skogsägarnas förslag var att Ellevio skulle kapa de tallar som tagit sig ur beteshöjd, men lämna alla andra betade tallar som mat åt älgarna.

Ellevio var inledningsvis tveksamma till förslagen.

– Vi fick först till svar att det kostade för mycket. Men nu har Ellevio ändå ändrat sig och vi själva får ta ansvar för röjningen, säger Håkan Svartvik.

 

Skogsägare och föregångare

Det innebär att sju markägare i Värnäs som äger marken där kraftledningen är dragen får ansvar för att röja i tallungskogen. Det motsvarar en sträcka på cirka en halv kilometer med en fyrtio meter bred ledningsgata. Markägarna förbinder sig att se till att tallplantorna inte växer över en viss höjd.

Ytan motsvarar inte mer än en bråkdel av hela kraftledningens längd, men markägarna ser det som en början.

Ett lokalt inititativ för att visa att det går.

– Det kändes inte rätt mot djuren och älgarna kommer ändå att äta, men på andra marker. Nu får vi göra så här på vår egen mark, men tänk om Ellevio och alla andra markägare som är berörda kunde förstå att vi kan göra så här överallt. Vad mycket viltfoder det skulle skapa, säger Mikael Persson, en skogsägarna i Värnäs som skrivit skötselavtal med Ellevio.

Svensk Jakt har varit i kontakt med ledningsägaren Ellevio. Företaget har avböjt att kommentera uppgifterna, men lovat att ge sin syn foderskapande åtgärder vid ett senare tillfälle.

 

Mil efter mil sträcker sig den fyrtio meter breda ledningsgatan ut sig längs Klarälven i Värmland. Det här är bara en av många liknande ledningsgator som enligt skogsägarna i Värnäs kan erbjuda ett bra viltfoder. Foto: Boo Westlund

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev