Publicerad 26 september 2019 - 19:33

Ett trettiotal viltkameror har gett ny information om älgstammens sammansättning på Alsters äso:s marker norr om Karlstad. Den låga kalvandelen oroar Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen. Foto: Boo Westlund

Mycket låg kalvandel visar stor kamerainventering

Premium

Efter en kamerainventering på marker norr om Karlstad konstaterar Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Värmland, att antalet älgkalvar i år kan vara alarmerande lågt i delar av Värmland.
– Tre av fyra älgkor på kamerorna går utan kalv. Stämmer det så har vi bara 0,3 kalvar per ko och det innebär att vi måste anpassa avskjutningen, säger Gunnar Glöersen.

Möjligheten att använda viltkameror för övervakning av viltstammarna kan ge helt nya sätt att inventera vilt. I ett försök att testa detta har jägarna satt upp ett 30-tal viltkameror på Alsters älskötselområdes marker norr om Karlstad. Totalt handlar det om 24.500 hektar i ett område där Gunnar Glöersen också har sina egna jaktmarker.

Viltkameror har placerats intill saltstenar på Alsters äso:s marker. Jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen hoppas att informationen kan förenkla och förbättra älgförvaltningen. Foto: Boo Westlund

Viltkamerorna sitter främst vid saltstenar, och resultatet från sommarens inflöde av bilder är att merparten av alla kor går utan kalv.

Hela 75 procent av hondjuren har dokumenterats som ensamma. Tvillinggraden på kalvförande ko ligger på lite drygt 20 procent, vilket ger 0,3 kalvar per ko.

– Det är ingen som har gjort det här förut, så jag vet inte om viltkamerorna ger en rättvis bild. Men förra sommarens värme och torka har påverkat kornas brunst och dräktighet vilket säkert innebär färre kalvar, säger Gunnar Glöersen.

Dåligt med kalv och vikande älgstam

Älgobsen i septemberlänen ger en jämförbar bild. I norr verkar kalvtillgången vara normal, men sämre ju längre söderut vi kommer. Statistiken har ändå förbättrats från mycket låga nivåer under septemberjaktens första vecka.

Strategiskt placerade viltkameror täcker in hela Alsters äso. De har under våren och sommaren gett en bild av älgstammen i området, med alarmerande låga kalvnivåer. Karta: Jägareförbundet

Alsters äso:s kamerainventering på en begränsad yta ger en liknande bild för södra Värmland.

– Vi borde under ett normalår ligga på ett snitt runt 0,75 kalvar eller mer per ko. Trots att vi har bilder på mer än 600 älgar vet vi inte om vissa kor väljer att inte ta med kalven fram till saltstenen. Går kor fram med kalven i samma utsträckning? Det vet vi först när vi börjar jaga och kan jämföra med älgobsen, säger Gunnar Glöersen.

Kamerainventering innan jakt kan vara ett mycket bra sätt att hålla sig informerad om viltstammar. Om det också är en metod för att bestämma avskjutning återstår att se.

– Det här är första gången vi gör det, och det är på en relativt begränsad yta. Det finns många aspekter att ta hänsyn till men när jag pratar med andra jägare i vårt område så stödjer de uppfattningen att det är få kalvar i år, säger Gunnar Glöersen.

Förra årets torka får stor effekt på älgjakten

Resultatet från kamerainventeringen oroar, och rekommendationen i Alsters äso är en försiktig avskjutning under jaktens inledning. Alsters äso ska enligt älgskötselplanen skjuta fyra älgar per tusen hektar, men Gunnar Glöersen tror inte att det målet kommer att nås. Samtidigt ser han med spänning fram emot älgobsen där jämförelsen mellan de olika inventeringsmetoderna kommer att visa om kameror är ett effektivt verktyg i förvaltningen.

Ko med en kalv på Alsters äso:s marker fotograferad den torra och varma sommaren 2018. I år tyder resultatet av kamerainventeringen på en kalvandel på 0,3 kalvar per ko vilket är mycket lågt. Foto: Gunnar Glöersen

Förutom antalet kor med kalv har kamerorna också gett en möjlighet att fastställa tjurandelen och bedöma antalet kapitala tjurar i stammen. Där ligger Alsters äso just nu på en tjurandel på 35,5 procent av de vuxna djuren med flera kapitala tjurar i stammen. Tjurandelen stämmer väldigt bra med älgobsen.

– Ingen har gjort det här förut och vi vet förstås för lite. Vi måste hålla på några år för att få en bättre bild. Men det är oerhört intressant och visar det sig att det fungerar så har vi fått ett enkelt sätt att bedöma älgstammens sammansättning och planera avskjutningen, säger Gunnar Glöersen.

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram