En broschyr, som ger vägledning om hur älgstammen ska förvaltas för att nå de kvalitativa målen, efterlyses i en motion av Ödeshögs jaktvårdskrets. Broschyren ska spridas till alla jägare så att innehållet kan diskuteras i alla jaktlag och skötselområden.

Lars Hedqvist, Skellefteå jaktvårdskrets, vill stärka jägarnas representation på samtliga nivåer i älgförvaltnings-organisationen. Enligt motionären ska både jägare och markägare ha samma status vid förhandlingsbordet, när de gemensamma målen ska formuleras. En sänkt älgstam ska också ersättas med lägre jaktavgifter som relateras till betesskadorna.
Göran Rönnbäck och Bertil Segerlund, Haparanda jaktvårdskrets, vill att lagen om viltvårdsområden tillförs en ny paragraf, som klargör att ingen medlem kan jaga i strid mot det beslut som viltvårdsområdet lagt fast om hur älgjakten ska bedrivas. Motionen har tillkommit i anledning av att det förekommit att enskilda markägare inom ett viltvårdsområde gått ut och skjutit älg på egen mark utanför gemensamhetsjakten och i strid mot gemensamt fattade beslut.

Större ansvar

Arrendebråket i Jokkmokk har också landat hos Jägareförbundets årsstämma. Det är Tommy Andersson, Jokkmokks jaktvårdskrets, som vill att Jägareförbundet ska verka för tillkomsten av ett rimligt regelverk för arrendegivare och arrendetagare att förhålla sig till. Bakgrunden är att samhällsägda Sveaskog fått släppa till ersättningsmark till Jokkmokks allmänning på grund av reservatsbildning och därför med omedelbar verkan sagt upp det gamla arrendet med Jokkmokks jaktklubb på motsvarande mark inför 2019 års jakt. Sveaskog kunde visa större ansvar mot sina trogna arrendatorer, menar motionären.

Minska vargstammen

Styrelsen för Jägareförbundet Värmland anser att det finns stort utrymme för att sänka vargstammens numerär utan att åsidosätta de internationella åtagandena. Motionären vill att Jägareförbundet påvisar dessa möjligheter för beslutsfattare på alla nivåer, så att förbundets policy om högst 150 vargar kan uppnås och den rovdjurspolitik som riksdagen beslutat om kan genomföras.

Samma motionär vill också se över lagstiftningen runt de stora rovdjuren. Ett stort rovdjur som hittas dött betraktas med automatik som ett resultat av ett grovt jaktbrott. Någonstans på vägen förloras tilltron till lagstiftningen, när ihjälsparkade, drunknade eller ihjälbitna rovdjur kräver samhällsinsatser som sällan finns att tillgå i andra sammanhang.

Styrelsen för Jägareförbundet Örebro anser att Jägareförbundets vargpolicy behöver förnyas och förtydligas. De 17 föryngringar per år, som behövs för att ha en så liten vargstam som möjligt, bör som långsiktigt mål fördelas mellan södra, mellersta och norra rovdjursförvaltningsområdet. Detta oavsett hur många verifierade föryngringar som finns för stunden.

Med de kriterier som gäller i dag är lodjuren svårinventerade. För att öka inventeringarnas trovärdighet vill därför Karlstad-Hammarö jaktvårdskrets inleda ny forskning om lodjurens rörelsemönster. Även dagens avståndskriterier bör revideras, så att hänsyn tas till vandringshinder som stora, öppna sjöar.
Inga ensamarbeten

Eftersök i trafik

Både kontaktpersoner och eftersöksekipage åker i dag oftast ensamma ut när det skett en viltpåkörning, vilket är säkerhetsmässigt fel. Det anser Leif Aronsson, Väsby-Sollentuna-Järfälla jaktvårdskrets, som motionerar om att Jägareförbundet ska verka för att ta bort ensamarbeten vid viltolyckor.

Lars-Erik Bergdahl, Folkare jaktvårdskrets, vill att ett eftersöksekipage godkänt för vildsvin eller älg vid behov ska få anlita en annan eftersöksjägare som skytt eller medhjälpare, även om denne inte är godkänd. När olyckan är framme kan det vara svårt att få tag i ytterligare godkända eftersöksekipage, lyder motiveringen.
Att smita från en viltolycka betecknas i dag som jaktbrott, men underlåtenhet att anmäla en viltolycka har ingenting med jakt eller jaktbrott att göra. Det menar styrelsen för Norra Skoga viltvårdsområde, som motionerar för att ändra brottsrubriceringen.

Åsa Holmgren, Lycksele jaktvårdskrets, vill att de som jobbar med eftersök i trafiken ska få använda blått varningsljus istället för orange, när de befinner sig på och vid vägen för spårning. Enligt motionären respekterar inte alltid bilisterna orange varningsljus.