1995 bildades nationalparken Haparanda Skärgård i Norrbotten som består av de två större öarna Sandskär och Seskar-Furö och ett antal mindre öar. Nationalparken är totalt 6.000 hektar stor.
På öarna vistas älg, både sommar och vinter. Vintertid kan det vara upp emot fyrtiotalet älgar i nationalparken och träden betas hårt. Rönn finns knappt kvar på Sandskär och älgen går också hårt åt asp och tall.
Dessutom dör ett antal älgar av svält varje vinter.

Påverkar naturen

– Det är en oerhört tät älgstam i nationalparken och som ökat de senaste åren. Det har blivit mer och mer påverkan på naturen. Det är mycket som är betat. Det dör en del älgar varje år av svält. Det märkliga är att de inte vandrar därifrån på vintern. Vi vet inte varför en del älgar verkar vilja stanna kvar på öarna. Det här problemet förutsåg man nog inte när man avsatte området som nationalpark, säger Lena Bondestad, handläggare vid länsstyrelsens naturmiljöenhet.
Men det fanns faktiskt de som förutsåg problematiken med att förbjuda jakt på öarna i samband med bildandet av en nationalpark.

Karl-Gunnar Söderholm menar att jakten har varit en del av miljön och kulturen på öarna i nationalparken. Foto: Lars-Henrik Andersson

Karl-Gunnar Söderholm, jägare på Seskarö, och under många år ordförande i Seskarö jaktklubb skrev flera brev till länsstyrelsen och en överklagan till miljödepartementet i början av 1990-talet där han bland annat påpekade att utebliven jakt kan få följder, främst vad beträffar småviltet.

Värdefull skog uppäten

Karl-Gunnar Söderholm har vistas mycket ute på öarna i Haparanda skärgård och redan som barn följde han med ut till Sandskär där familjen i generationer haft ängsmarker.
– Det fanns mycket värdefull aspskog som nu älgen ätit upp. Staten ville bevara miljön ute på Sandskär och Seskar-Furö men i den miljön ingick människan och jakten. Det har jagats där en hel del förr om åren, minns Karl-Gunnar Söderholm.

”Det fanns mycket värdefull aspskog som nu älgen ätit upp”

Han fortsätter:
– Ett stort minus var att sluta jaga älg på Seskar-Furö. Markerna hade mått bättre i dag om jakt hade varit tillåten i Nationalparken.

Jakten en del av miljön

Han menar att människan och jakten varit en del av öarnas miljö och historia i många, många år och att jakten därför borde ha fått vara tillåten.
Länsstyrelsens naturmiljöenhet har nu skickat ärendet vidare till naturresurs- och rennäringsenheten.
–  Situationen inom parken är ju inte önskvärd där både den skyddsvärda naturmiljön och älgarna blir lidande. Vi kommer framgent föra en dialog med Naturvårdsverket om en långsiktig och hållbar lösning, säger Roland Saitzkoff, jakthandläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten.

Roland Saitzkoff, länsstyrelsen Norrbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Han uppger att någon skyddsjakt inte är aktuell för närvarande.

Ändra föreskrifter?

– Som det ser ut just nu så lutar det inte åt någon skyddsjakt. Sen vad det gäller jakten som sådan så är ju jakt förbjuden enligt nationalparksföreskrifterna. Så Naturvårdsverket måste först ändra sina föreskrifter innan jakt kan komma att bedrivas där.
– På sikt måste man nog ha någon form av allmän licensjakt på älg, säger Lena Bondestad.
Det har inte jagats älg på Sandskär, huvudön, däremot på intilliggande Seskar-Furö.

”På sikt måste man nog ha någon form av allmän licensjakt på älg”

Förutom att beta hårt så händer det att en del älgar uppträtt aggressivt mot människor som kommit till ön.

Länsstyrelsen får avgöra

På Naturvårdsverket uppger Anna von Sydow, samordnare för nationalparksarbetet, att hon nyligen hade ett telefonmöte med länsstyrelsen i frågan.
– Länsstyrelsen får avgöra om det behövs skyddsjakt om naturvärden hotas, men de behöver ett underlag som verkligen visar det. Det ska de utreda och titta på. Länsstyrelsen förvaltar och beslutar. Naturvårdsverket står för föreskrifter och skötselplaner för nationalparken, säger hon.

Älgen kan orsaka stora betesskador vintertid. Foto: Johnny Olsson

Vidare berättar Anna von Sydow att det tar tid ändra föreskrifter, alltså att eventuellt tillåta jakt på älg i nationalparken.
– Det är en byråkratisk procedur som kräver sin tid. Skulle det visa sig att skyddsjakt inte löser frågan på sikt så får vi naturligtvis titta på om det behövs andra åtgärder för att bevara värdena i nationalparken.