Tidningen Kvällsposten beskriver i en lång och detaljerad artikel, effekterna av riksåklagarens slutsatser efter att en av de misstänkta männen, industriledaren Karl Hedin, polisanmälde miljöåklagare Lars Magnusson för tjänstefel.

Enligt Hedin och hans advokat Sven Severin begick miljöåklagaren fel när han ansökte hos tingsrätten om att få avlyssna de misstänkta männen. De båda menar att straffvärdet inte är tillräckligt högt för att motivera en sådan tvångsåtgärd.

Ärendet överlämnades av särskilda åklagarkammaren till Riksåklagaren för att avgöra om en förundersökning skulle inledas. Det gällde då både miljöåklagaren och domaren som godkänt den elektroniska avlyssningen.

Högre straffvärde

Sven Severin.

Vice riksåklagaren Kerstin Skarp inledde ingen förundersökning, men riksåklagaren klargjorde vad som ska gälla i fortsättningen för att telefonavlyssning ska tillåtas – att det enskilda brottets straffvärde ska överstiga två år.

Det ska alltså inte gå att foga misstanke efter misstanke till varandra, så kallad seriebrottslighet, för att på så sätt nå ett högre straffvärde och därmed komma över gränsen för när telefonavlyssning får genomföras.

Till Kvällsposten säger Karl Hedins försvarsadvokat, Sven Severin, att fel har begåtts under många år.

– Man är medveten om det, men så tänjer man på gränserna, säger han. Vad gäller avlyssningen av min klient var förutsättningarna för att man ska få tillstånd till hemlig avlyssning inte uppfyllda. Man har rundat lagen.

Avbrutna insatser

Kvällsposten skriver att riksåklagarens riktlinjer fått till följd att poliser och åklagare på kort tid tvingats avbryta planerade insatser mot grovt kriminella – stöldligor, bedragare som lurar äldre, människohandel. Poliser och åklagare uttalar i artikeln att man vill ha en lagändring omgående, för att kunna beivra brottsligheten på ett effektivt sätt.

Björn Törnvall.

Svensk Jakt har varit i kontakt med Björn Törnvall, som skrivit nyutkomna boken Maktmissbruket tillsammans med Karl Hedin och Sven Severin. I boken riktas mycket hård kritik mot hur rättsvårdande myndigheter använder sig av en tvångsåtgärd som telefonavlyssning för att utreda jaktbrott.

Björn Törnvall menar att ansvariga åklagare, inte bara i Västmanland, utan också i andra jaktbrottsärenden har vetat vad som gäller.

– REMA:s åklagare har ändå utverkat tillstånd till hemlig telefonavlyssning i de fyra fall jag känner till. Det har skett i Lillhärdalsfallet, Norrbottensfallet, Hälsinglandsfallet och senast i Västmanlandsfallet, säger Björn Törnvall.

Förundersökning uteblev

Törnvall är också kritisk till att Riksåklagaren inte öppnade en förundersökning mot åklagaren Lars Magnusson efter Karl Hedins polisanmälan.

– Man hävdar att det inte gått att följa beslutsgången på grund av obefintlig dokumentation. Samtidigt poängterar RÅ att elektronisk avlyssning inte kan grundas på straffvärdet av ett antal sammanlagda brottsmisstankar. Det pekar på att RÅ vet att åklagaren i Västmanlandsfallet lagt ihop ett antal brottsmisstankar som grund för sin ansökan, för att kunna hävda en förväntat fängelsestraff överstigande två år. Ett agerande, som gällande lag inte tillåter.

Men om nu kriminella i stöldligor, bedragare och människosmugglare inte kan stoppas på grund av Karl Hedins polisanmälan, har inte detta i så fall tagit en olycklig vändning?

– Nu säger poliser och åklagare att tillstånd till hemlig avlyssning måste vara enklare att få fram. Ett märkligt sätt att resonera, anser jag. Om de rättsvårdande myndigheterna av hänsyn till de som drabbas av lagen begränsas i sitt starkt integritetskränkande agerande, tycks de mena att det är fel på lagen och inte på myndigheternas oförmåga att på annat och lagligt sätt lösa sina uppgifter, säger Björn Törnvall.