Arter där gynnsam bevarandestatus bör fastställas är bland andra skarv, trana, svan, varg och säl, skriver Ann-Sofie Lifvenhage i motionen. Med ett sådant system blir det enklare att tillåta jakt när skadorna blir stora. Motionären nämner problemen kustfisket har av för stora sälstammar, samt hur lantbrukare i Sörmland tvingats avveckla sina verksamheter då vargen breder ut sig i landskapet.

Ökad vildsvinsjakt föreslås i flera riksdagsmotioner

Tid för fridlysning

Lotta Olsson (M) vill ändra på nuvarande system där alla djur är fridlysta och där jakt utgör undantag, till en ordning där fridlysningen är tidsbegränsad. Genom att utvärdera fridlysningen vart femte år och tillåter jakt beroende på hur det går för djuret kan artexplosioner undvikas, skriver motionären som tar tranans tillväxt som exempel:

”Här finns områden där de i princip var representerade av enbart enskilda fågelpar för 30 år sedan och i dag är 25.000 individer. Detta innebär att andra fågelarter knappt finns kvar, såsom tofsvipan.”

Moderat motion: Jaga älg utan begränsningar

Biologi och jakt

Om en art kan jagas ska baseras på biologiska och ekologiska fakta. Det anser Erik Ottosson (M) som med flera förslag vill säkerställa att jakt och jakttider inte bestäms utifrån subjektivt tyckande.

Motionären tar regeringens senaste beslut om jakttider som utgångspunkt och pekar på flera omständigheter där annat än biologi och ekologi varit huvudsaken. Han anser att viltarter som kan förvaltas genom jakt också ska göra det.

Likaså ska jakttidernas längd bestämmas utifrån samma kriterier. Jakttiderna ska vara så långa som möjligt för varje viltart, med hänsyn till biologi och ekologi. Som ett par konkreta exempel vill motionären att regeringen vid nästa jakttidsöversyn förlänger jakten på fjäll- och dalripa till hela mars månad, och att älgjakt även ska bedrivas i februari.

Friskvårdsbidrag för jakt föreslås i motioner