Publicerad 30 september 2016 - 12:58 - Uppdaterad 30 mars 2017 - 11:30

Thomas Rosén och Stefan Lenér i Tåkernbygdens jaktvårdskrets samråder med statsveterinär Torsten Mörner om den omfattande provtagning av blod från älgar som ska genomföras under höstens jakt för att kartlägga omfattningen av mjältbrandsmittan. Foto: Gunnar Nilsson
Ungefär 100 älgar ska provtas under jakten. Hittills har tre älgar konstaterats döda i mjältbrand på och kring Omberg. Foto: Gunnar Nilsson
Vid mötet i Ödeshög delade Stefan Lenér ut provtagningskit till jägare. Här är det Roland Karlsson och Jörgen Gustavsson som rustar sig. Foto: Gunnar Nilsson
Maria Cedersmyg, Jordbruksverket. Foto: Gunnar Nilsson

Jägarna kartlägger mjältbranden

Sedan tre älgar konstaterats döda i mjältbrand på och kring Omberg i Östergötland kommer nu jägarna i Ödeshögs kommun att samla in blodprov på fällda älgar under höstens jakt. Tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, ska utbrottet av bakteriesjukdomen följas upp och kartläggas på viltet.

Statsveterinär Torsten Mörner besökte det drabbade området och höll ett föredrag för 50-talet oroade jägare. Förhoppningsvis kunde de lämna mötet någorlunda lugnade, men eftersom det inte finns något facit i förväg beträffande spridning och omfång, bygger situationen till viss del på antaganden och sannolikhet.

En fjärde älg som rapporterats död hade inte mjältbrand. Ytterligare en, i södra delen av kommunen, har ännu inte undersökts. Men den påträffades inom det 60.000 hektar stora område som jägarna nu ska samla in blodprov från under jakten. Sammantaget räknar man med att få in blodprov från cirka 100 älgar.
– Gissningsvis finns det 500 älgar inom området. I en population av den storleken är den normala dödligheten runt 20 älgar över hela året, så vi räknar med att hitta fem till tio döda älgar under hösten i detta område. Om dödligheten blir högre kan det vara oroande och kanske kopplas till mjälbrandsutbrottet. Det är den saken vi vill undersöka, förklarade Torsten Mörner och tillade att en del döda älgar aldrig hittas.

 

Fara för hunden?

Detta gav å andra sidan upphov till en del följdfrågor från jägarna.
– Hur stor är risken att våra löshundar smittas av mjältbrand om de kommer i kontakt med en död älg, och kan vi föra sjukdomen vidare om hunden jagar på annan mark nästa dag?
– Om man ser hunden rulla sig vid ett kadaver är rådet att ha ett underlag i bilen under hemtransporten och sedan schamponera hunden hemma. Om den skulle äta av ett kadaver, vilket inte är troligt, behövs provtagning av älgen och eventuell behandling av hunden. Hittas ett dött vilt, håll hunden borta. Kontakta SVA för rådfrågning i dessa fall, svarade Torsten Mörner.
På frågan om smittorisk till annan jaktmark gav Maria Cedersmyg från Jordbruksverket ett lugnande svar.
– Det skulle inte komma med tillräckligt många bakterier från hunden för att smitta en annan mark Det behövs hundratusentals bakterier för ett insjuknande i mjältbrand. Då skulle älgen i princip behöva slicka på hunden.

 

Lugnande besked

Självklart dök också frågan upp om det kan vara farligt att äta älgkött om djuret är smittat.
– Enbart i teorin. En älg som uppträder normalt är frisk och inte farligt att äta. Det är enbart i slutet av det snabba sjukdomsförloppet som själva köttet är smittat, en sådan älg uppträder inte friskt. Och vi steker ju dessutom köttet så att bakterierna dör, lugnade Torsten Mörner.
SVA vill nu provta så många älgar som möjligt för att se i vilken grad det finns antikroppar för att få bättre kunskap om mjältbrand och spridningen avseende vilt.
Fem rådjur som hittats döda på Omberg hade inte mjältbrand i något fall. Varför rådjur skulle klara sig bättre vet man inte, men Torsten Mörner påvisade en teori.
– Från en studie på vilt i Afrika vet man att spyflugor och bromsar förde med sig smittat blod upp på löv i beteshöjd som sedan betades av andra djur. Rådjur äter mera örter och växter på marken och undviker möjligen att smittas.

 

Älg i första hand

I ett inledningsskede kommer provtagningen att inriktas på älg. Men avsikten är att den senare ska utökas till de vildsvin som nyligen etablerat sig på Omberg och kan ha en bidragande inverkan på smittspridningen.
– Jägarna i området har ställt upp helhjärtat på den provtagningskampanj som vi nu dragit igång, berättar Stefan Lenér som är kontaktperson för SVA i området, och som åkt runt till alla älgskötselområden och delat ut färdiga provtagningskit.
Att Omberg drabbats av mjältbrandsutbrott kunde Torsten Mörner ge en möjlig förklaring till.
– Man vet att anthraxbakterierna som utvecklar mjältbrand trivs i kalkrik miljö i kombination med värme. Dessa förutsättningar har funnits i år på Omberg.
Det har även i gamla handlingar konstaterats att det förekom mjältbrand hos älg på Omberg 1927.

 

Elva kreatur

Sammantaget har elva kreatur dött i sjukdomen i år liksom en häst och ett får när det gäller tamdjur.
Avslutningsvis fick Torsten Mörner frågan om mjältbranden hos älg gjort att det inte är lämpligt att jägarna i år beskattar stammen ytterligare?
– Det är en fråga för älgskötselområdena, men nog är det meningsfullt att många jägare kommer ut i markerna och vi får en bra bild av sjukdomsläget.

Skribent

Gunnar Nilsson

gunnar.jagareforbundet@telia.com

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram