Under fredagen kom en dom där kammarrätten i Sundsvall avvisar både Jägareförbundet Värmlands och dess ordförande Anders Olssons privata överklagande av den stoppade vargjakten i tre gränsrevir. Trots att Anders Olsson äger mark och jagar i ett av de aktuella reviren anses varken han eller länsföreningen ha det som kallas för talerätt, med rätt att överklaga.

Förvaltningsrätten stoppar vargjakt i tre gränsrevir

Orimlig tolkning

Jägareförbundet Värmland och Länsstyrelsen i Värmland har var för sig överklagat förvaltningsrätten i Luleås beslut att stoppa jakten i reviren Juvberget, Ulvåa och Kockohonka. Från Jägareförbundets sida har man pekat på det orimliga i förvaltningsrättens tolkning, där man i domen anser att länsstyrelsen tagit beslut om jakt på annat lands territorium.

”Således får jakt på varg med stöd av Länsstyrelsen i Värmlands beslut inte under några omständigheter bedrivas i Norge,” hävdade förvaltningsrätten i domen.

Saknar kunskap

I sin överklagan konstaterar Jägareförbundet Värmland att förvaltningsrätten gravt misstolkat länsstyrelsens beslut, och att rätten dessutom verkar sakna grundläggande kunskap om de formella beslutsvägarna för licensjakt på varg i Norge. I sak framförde Länsstyrelsen i Värmland samma synpunkter, men bifogade även kompletterande material och förslag till omformuleringar av det beslut som överklagats.

Jägareförbundet överklagar stoppad vargjakt i gränsrevir

Har prövat rätten

Kammarrätten i Sundsvall har ännu inte tagit beslut i själva sakfrågan, men har ändå ägnat tid åt att se över vilka som kan anses ha rätt att överklaga förvaltningsrättens beslut.

Dit hör enligt fredagens dom inte Jägareförbundet Värmland, och inte heller föreningens ordförande Anders Olsson.

”Den fråga som kammarrätten först ska pröva är om Jägareförbundet Värmland och Anders Olsson, som varken var parter i ärendet hos länsstyrelsen eller i målet i förvaltningsrätten, har rätt att överklaga förvaltningsrättens dom,” skriver kammarrätten.

I sitt fortsatta resonemang kommer man fram till att så inte är fallet.

När det gäller Anders Olssons rätt att överklaga pekar kammarrätten på Miljöbalken, där 16 kap. 13§ enligt kammarrätten inte ger enskilda personer klagorätt.

Vargar bryr sig varken om juridik eller landsgränser. Foto: Boo Westlund

Föreningens stadgar

Jägareförbundet Värmland sållas bort för en skrivning i förbundets och länsföreningens stadgar. Än en gång hänvisar kammarrätten till Miljöbalkens 16 kap. 13§ som anger att överklagbara domar och beslut får överklagas av en ideell förening eller annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen.

”Av de stadgar som förbundet gett in till kammarrätten framgår att förbundets ändamål är att tillvarata jägarnas intressen för jakt och viltvård inom sitt verksamhetsområde. Kammarrätten konstaterar att det inte är visat att förbundets huvudsakliga ändamål är att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,” skriver kammarrätten.

Vargjakt i gränsrevir kan försenas – eller helt utebli

Kräver anpassning

Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland.

För Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland, är det här ännu ett exempel på den juridiska cirkus som under lång tid präglat beslut om vargjakt.

– Små värnarorganisationer har rätt att överklaga, men vi som företräder hundratals och tusentals jägare, människor som är direkt är berörda av besluten, har ingen talerätt. Det måste vi jobba med och säkerställa för framtiden, säger Anders Olsson.

Han ser direkt att det också kommer att krävas stadgeändringar.

– Vi får titta på stadgarna, det finns inget motsatsförhållande i detta. Vi jägare tillvaratar hela tiden naturskydds- och miljöskyddsintressen. Hur skulle det annars se ut om vi inte reglerade viltstammar, utfodrade vilt vintertid och agerade för att hantera och minska viltolyckor på väg och järnväg och hanterade betesskador i jord- och skogsbruk? Det skulle inte fungera i dagens samhälle, säger Anders Olsson.

Två länder

Vargjakten i gränsrevir har under lång tid varit en svår nöt att knäcka. Två länder med skillnader i lagstiftning har varit ett problem, och vargar i reviren som fullständigt struntar i juridik och landsgränser komplicerar hanteringen – men också en allt mer uttalad och tydlig  önskan från såväl myndigheter som boende i gränsreviren att få till en fungerande förvaltning.

I år fanns hopp, det fanns samsyn mellan beslutande myndigheter i Sverige och Norge.

Men nu har våra rättsinstanser, enligt Anders Olsson, än en gång skapat en juridisk låsning.

– Det vi kan konstatera är att förvaltningen av gränsrevir är låst, och fungerar inte. Det blir en parodi. Det är rent ut sagt för jäkligt, säger Anders Olsson.

Blir det vargjakt i gränsreviren den 2 januari, undrar både jägare och ortsbor. Foto: Boo Westlund

Kommer prövas

Men allt hopp är inte ute.

Kammarrätten beviljar Länsstyrelsen i Värmland prövningstillstånd, vilket innebär att den stoppade jakten trots allt kommer att prövas av domstolen.

Med dagens dom ökar dessutom chanserna att prövningen är klar innan jaktstarten den 2 januari.