Svensk Jakt har i flera artiklar berättat om en älgstam i fritt fall. Om bestående betesskador – och en förvaltning med brister och mullrande missnöje.

Landsbygdsminister Peter Kullgren menar att han följer frågan noggrant – och kommer nu att kalla till sig berörda representanter från såväl jägarintresset som markägarorganisationer och myndigheter för att diskutera situationen.

– I grund och botten är det mitt absoluta önskemål att man ska komma överens på ett bättre sätt. Att olika intressen måste mötas. Det tror jag man gör bäst rakt över disk, att man kan enas om gemensamma ingående grundfakta och hantera varandras olika intressen för att nå en väg framåt, säger Peter Kullgren.

Kallar till möte

I Svens Jakts senaste granskning av älgförvaltningen uppgav flera parter, bland annat länsstyrelsen, att samarbetet inte alltid fungerar som tänkt. Förhoppningen är dock att ta sig förbi detta, menar Peter Kullgren.

– Det är därför jag tycker att vi ska flytta upp det i nivå, att vi träffar både relevanta personer från myndigheter, från jaktintresset och från skogsägarintresset. Inte omöjligt att vi också engagerar forskningen på olika sätt för att inleda diskussion.

Del 4: Förvaltningen hänger på samarbete – mellan oeniga parter: ”Hela tiden halvförtäckta hot”

Vad är det konkret du vill få ut av mötet, vilka förhoppningar har du om resultatet?

– Det får vi se vart vi landar, men ett långsiktigt mål är att man ska kunna ta i hand på att ”så här vill vi ha det”. Att man har respekt för varandras olika intressen. Att man kommer överens helt enkelt, på högsta möjliga nivå och skickar ut det i sina respektive organisationer för att vi ska få en bra förvaltning som värnar alla perspektiv.

Varningar finns

Under de senaste åren har Svensk Jakt rapporterat om att länsstyrelser varnat för att det kanske inte längre finns en jaktbar stam i vissa områden med rovdjur.

Så sent som i februari skickade myndigheten i Dalarnas län ut ett pressmeddelande där de summerade älgjakten genom att bland annat säga:

”I områden där älgstammen redan är låg och där rovdjuren tar sin andel av den årliga återväxten är risken stor att det inte går att bedriva jakt alls. (…) Det blir allt tydligare att en omfattande sänkning av älgstammen inte med självklarhet leder till minskade skogsskador i motsvarande omfattning. I stället måste skogliga åtgärder för att öka mängden älgfoder utföras i större utsträckning än i dag om älgförvaltningsområdena vill minska betesskadorna i de områden där älgstammen inte kan sänkas mer”.

Länsstyrelse larmar: Stor risk att det inte går att jaga älg

Ska det finnas älg i hela Sverige?

– Ja, jag vill att Sverige ska ha en älgstam i balans och av hög kvalitet. Det är klart att vi också följer de här siffrorna. Vi har Naturvårdsverkets uppföljning som visar på att älgstammen, på nationell nivå, har minskat med 24 procent mellan 2012 och 2021.

– Här har vi också Naturvårdsverket som har ett uppdrag att följa upp, analysera och komma med förslag på åtgärder kring målen i älgförvaltningsplanerna, svarar Peter Kullgren.

Ska det finnas en jaktbar stam i hela Sverige?

– Det tror jag att de flesta har som önskemål. Det viktigaste är att vi håller en regional förvaltning och att man utifrån de förutsättningar som finns lokalt kan hantera olika upp- och nedgångar som kan bero på olika saker, jakttryck, rovdjurstryck och så vidare. Och utifrån det ska man besluta om jakten.

”Jag förstår verkligen frustrationen och oron, både för utbredningen av varg och för att älgstammen är liten.”

Du nämner en stam av hög kvalitet. Vad är det, enligt dig?

– Det är att vi har en älgstam som är värd namnet, såklart. Som är frisk, som reproducerar sig och som hålls på nivåer som är balanserade kontra fodertillgång, andra intressen, trafikskador och så vidare. Så det är klart att det är jätteviktigt att värna det.

Över målet

Betesskadorna från älg är en viktig del i den svenska älgförvaltningen. Skadorna får inte bli för stora – och därmed inte älgarna för många.

Nyligen meddelade Skogsstyrelsen att förra årets älgbetesinventering visade att färska skador på tall ligger på elva procent i Sverige. Alltså långt över målet om maximalt fem procent.

Blekinges älgar på väg att försvinna: ”Ändå visar Äbin skadenivåer på över tio procent”

Veckorna innan det beskedet deltog Svensk Jakt vid en exkursion i Blekinge, där Skogsstyrelsen presenterade ett resultat på tioprocentiga betesskador – i ett område som beräknas ha en älg per tusen hektar.

Hur ska de skogliga målen nås i de här områdena, om det samtidigt ska finnas en betydelsefull älgjakt?

– Jag har också varit ute och besökt jaktlag, och markägare ska sägas, i områden i Skåne, där man är riktigt oroliga sedan de också har fått vargrevir. Jag förstår verkligen frustrationen och oron, både för utbredningen av varg och för att älgstammen är liten.

Tak nås inte

I artikelserien i Svensk Jakt intervjuades älgforskaren Göran Ericsson vid Statens lantbruksuniversitet, om den rapport som han varit med och tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

I den skriver forskarna: ”Det finns inget som tyder på att det går att nå dagens tak för skador enbart genom att skjuta fler älgar utom i undantagsfall, såvida inte älgen utrotas helt – vilket inte är något alternativ eftersom den är en naturlig del av skogsekosystemet.”

Del 6: Forskarna: Skjuta älgar inte enda vägen till målen

Där slås fast att antalet älgar och mängden betesskador har en svag koppling. Men rapporten kan inte sägas vara en del av svensk älgförvaltning.

– Alla betesskador är inte heller från älgen, det är viktigt att komma ihåg. Det behöver vi också vara medvetna om, att det är andra viltslag som påverkar också, kommenterar Peter Kullgren.

– Att vi vill ha växande skogar i Sverige, är också ett viktigt perspektiv. Det är den här balansen och handlaget vi skulle behöva ha emellan de olika intressena.

Enligt Äbin ligger de färska skadorna på elva procent, målet är fem. Vad kan den svenska älgjägaren förvänta sig för jakt framöver?

– Nu är det inte jag som styr det. Det sker enligt den förvaltningsmodell vi har och de diskussioner som sker där. Det är svårt för mig att säga, svarar Peter Kullgren.