Frågan om genetiken i vargstammen anses vara viktig. Inte minst när varg ska förvaltas sätter genetiken regelmässigt stopp för jakt.

Någon licensjakt har det heller aldrig blivit i revir där något av föräldradjuren bär på gener från vargar som kommer från Finland eller Ryssland. Även i frågan om skyddsjakt på särskilt skadebenägna individer är det synnerligen svårt att få en sådan beviljad på en så kallat genetiskt viktig varg.

Första generationens avkomma

Inom vargförvaltningen benämns en avkomma till en från öst invandrad varg som en F1:a, det vill säga första generationens avkomma. Även de anses vara genetiskt viktiga. Det finns F1:or i flera av landets vargrevir. Ett exempel är Brängenreviret på gränsen mellan Västra Götaland och Jönköpings län, där båda föräldradjuren anses vara viktiga – trots att de är helsyskon.

Värdefulla vargar även vid syskonparning

Ett annat exempel är problemreviret Tönsen i Gävleborgs län.

Alfatiken i Tönsenreviret är en avkomma från den så kallade Pessinkivargen, en finsk-rysk varg som vandrade in från öst och upptäcktes i byn Galven i Hälsingland vintern 2006. Varghannen fick ett stort antal kullar med fyra olika tikar innan han försvann vintern 2016–2017.

Vargdödat får undersöks av länsstyrelsepersonal. Arkivfoto: Olle Olsson

Tiken i Tönsenreviret har i många år varit föräldradjur i reviret och hon beräknas ha fött fem kullar. Genom åren har problemen med närgångna vargar och dödade tamdjur i reviren varit större än i många andra vargrevir. Likaså har flera av tikens avkommor ställt till med problem över landet och blivit föremål för skyddsjakter. För avkommor till en F1:a får jagas.

Skyddsjakt på varg: ”Stor risk att den kan orsaka allvarlig skada mot människor”

Men i Tönsenreviret har varken licens- eller skyddsjakt beviljats på grund av tikens gener.

˝Hade det inte varit för tikens gener hade reviret jagats redan.”
– Simon Viklund

På senare år har problemen i reviret blivit allt större, flera hundar har dödats av vargarna i höst och länsstyrelsen i Gävleborgs län har därför försökt få klartecken till licensjakt i reviret.

– Skadebilden i Tönsenreviret är högre än i många andra revir och vi har därför undersökt möjligheterna till att jaga i reviret. Hade det inte varit för tikens gener hade reviret jagats redan, bekräftar Simon Viklund, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Naturvårdsverket nekar

För länsstyrelsens begäran om jakt har hittills nekats av Naturvårdsverket.

”Enligt den beräkningsmodell som vi använt de senaste åren bör dessa F1:or (i Tönsen och Björnås) fortfarande betraktas som genetiskt viktiga individer. Deras genetiska värde motsvarar över hundra gånger värdet för rent skandinaviska individer”, skrev Robert Ekblom, handläggare vid Naturvårdsverkets viltanalysenhet i ett mejlsvar till länsstyrelsen så sent som i maj i år.

Forskare duckar

Men hur länge anses en F1:a vara viktig? Det har Svensk Jakt försökt reda ut.

”Viltskadecenters genetiker har bättre koll på detta.”
– Olof Liberg

Olof Liberg.

Först frågar vi vargforskaren Olof Liberg.

– Ju fler avkommor det blir efter den invandrade vargen och när de avkommorna i sin tur fortplantar sig så minskar det genetiska värdet för F1:an, säger Olof Liberg.

Han tillägger dock att han inte är rätt person att svara på frågan:

– Viltskadecenters genetiker har bättre koll på detta.

Viltskadecenter duckar

På Viltskadecenter får Linn Svensson och Mikael Åkesson frågan: Hur lång tid ska det gå innan en så kallad F1:a inte kan anses vara speciellt genetiskt viktig?

”Hur viktiga F1:or är en fråga som du bör rikta till Naturvårdsverket och länsstyrelsen.”
– Mikael Åkesson

Mikael Åkesson, forskare vid Institutionen för ekologi:

– Hur viktiga F1:or är en fråga som du bör rikta till Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Immigranters och deras avkommors höga skyddsvärde grundar sig på att dessa bidrar till minskad inavel och minskad förlust av genetisk variation i den skandinaviska vargpopulationen.

Mikael Åkesson fortsätter:

– Som situationen är i populationen i dag, med mindre än sex grundare och en kraftigt övervägande släktskapsmässig representation till de tre första grundarna bland de kullarna, är min bedömning att reproducerande immigranter och deras avkommor bidrar till minskad inavel under hela sin livstid.

– Hur detta bidrag för en enskild individ (immigrant eller F1:a) förändras i samband med att med fler ungar produceras och ungarna i sin tur reproducerar sig vet vi mindre om. Men, som sagt, deras relativa bidrag kommer med största sannolikhet vara minskad inavel genom hela livet, anser Mikael Åkesson.

”Vi är inte rätt instans för att besvara dessa frågor komplett och hänvisar därför till länsstyrelsen och Naturvårdsverket.”
– Linn Svensson

Linn Svensson, konsulent vid Institutionen för ekologi, tillägger:

– Vi är inte rätt instans för att besvara dessa frågor komplett och hänvisar därför till länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

På en kompletterade fråga om det stämmer att det genetiska värdet på alfatiken är 100 gånger större än en rent skandinavisk varg väljer Viltskadecenters personal att inte svara.

– Det är Naturvårdsverket som är den instans du bör vända dig till med dessa frågor, menar Linn Svensson.

Naturvårdsverket duckar

Vi tar kontakt med Robert Ekblom, handläggare vid Naturvårdsverkets viltanalysenhet, för att försöka reda ut hur lång tid det ska gå innan en så kallad F1:a inte är speciellt genetiskt viktig.

”Frågor specifikt om Tönsenreviret kan nog besvaras mest detaljerat av Viltskadecenter.”
– Robert Ekblom

Han vill till en början hänvisa till Viltskadecenter.

– Frågor specifikt om Tönsenreviret kan nog besvaras mest detaljerat av Viltskadecenter.

Men Robert Ekblom fortsätter:

– När det gäller genetiskt viktiga vargar så räknar vi generellt alla invandrare och F1:or som genetiskt viktiga. Men F1:ors specifika genetiska värde beror också på om den invandrade föräldern fortfarande är i livet och reproducerar sig i populationen, hur många andra F1:or från den aktuella invandraren som finns och hur många avkommor från F1:orna som finns i populationen, förklarar Robert Ekblom.

Extremt viktiga?

I ett mejl från dig som Svensk Jakt tagit del av skriver du: ”Enligt den beräkningsmodell som vi använt de senaste åren bör dessa F1or (i Tönsen och Björnås) fortfarande betraktas som genetiskt viktiga individer. Deras genetiska värde motsvarar över hundra gånger värdet för rent skandinaviska individer.”

Vem är det som är ursprungskällan ”vi” till ditt påstående ”deras genetiska värde motsvarar över hundra gånger värdet för rent skandinaviska individer”?

– Modellen har tagits fram av Naturvårdsverket men de data som matas in i modellen kommer från Viltskadecenter. Men notera att det uppskattade genetiska värdet av en viss individ är föränderligt över tid, förklarar Robert Ekblom.

Ingen jakt

Ingen verkar alltså vilja eller kunna exakt svara på frågan hur lång tid det ska gå innan en så kallad F1:a inte är speciellt genetiskt viktig – kanske är den viktig hela livet, kanske inte.

Ny attack från problemvargar – drever dödad och uppäten

Klart är däremot att det inte blir någon jakt på varg i Tönsenreviret, eller i andra revir med så kallat genetiskt viktiga vargar.