Den parlamentariska gruppen diskuterar nu Eric M Runessons förslag till det första delbetänkandet.

– Landar utredningen fel i sina ställningstaganden i detta skede kommer det att få allvarliga konsekvenser för fjälljakten. Oron är därför stor i jägarkåren, säger Gun Fahlander, ordförande för Jägareförbundets fjällråd.

Del 1: Fjälljägarens tankar om framtiden: ”Risk för kaos”

Runesson har i promemoria 18 konstaterat att samtliga samebyar på statens mark i Lappland ”…på goda grunder kan göra gällande samma anspråk som Girjas sameby gjort och fått framgång med i Högsta domstolen.”

Det vill säga att samebyn får ensamrätt inom sitt område att upplåta småviltsjakten och fisket.

Gun Fahlander. Foto: Martin Källberg

– Ända sedan Renmarkskommittén skapades har Svenska Jägareförbundet haft samma krav till utredaren. Att alla som bor i Sverige ska kunna få jaga och fiska på statens mark ovan odlingsgränsen och renbetesfjället. Att jakt- och fiskerätt ska vara knutet till markägandet.

Del 2: Professorn som kritiserar kollegor och utredning: ”Kategoriska slutsatser”

Att staten upplåter jakten och fisket, så att det finns ett demokratiskt och rättssäkert system som beaktar alla människors lika värde.

– Vi ser inte förutsättningar till att kompromissa med förbundets tre grundkrav då dessa garanterar alla medborgares möjligheter och lika värde, säger Gun Fahlander.

I slutfasen

Renmarkskommitténs arbete med det första delbetänkandet är inne i slutfasen och Eric M Runesson vill nu presentera sina och sekretariatets förslag för den parlamentariska gruppen med nio politiker.

– Utkomsten från detta möte blir avgörande för vad som föreslås i det första delbänkandet. Resultatet kan bli något som vi vill eller något som omkullkastar allt vad vi vill uppnå. Så det finns en stor oro bland jägarna, att man inte fullt ut beaktar andra intressen än renskötseln. Resultatet från mötet blir därför väldigt avgörande, säger Gun Fahlander i ett uttalande på Jägareförbundets hemsida.

Del 3: Hon har statens uppdrag att utreda markanvändningen i fjällområdena

– Först när utredningen är levererad kommer regering och riksdag att få ta ställning till förslagen. Men redan innan dess behöver partierna slå fast grundläggande principer – kring exempelvis om alla människor i landet ska behandlas lika och ha samma möjligheter, fortsätter Gun Fahlander.

Birgitta Isaksson. Foto: Lars-Henrik Andersson

Birgitta Isaksson, Kiruna, ledamot i fjällrådet är tydlig:

– Nu måste politikerna och parlamentarikerna i kommittén ta tag i det här och visa vad man vill. Dessutom måste expertgruppen i kommittén involveras och få del av det omfattande materialet till förslag så de kan granska det. Jag tycker att delbetänkandet borde läggas ner. Det saknas både viktiga nyckeltal och konsekvensanalyser. Materialet måste rättas till och kompletteras.

Efterfrågar information

Birgitta Isaksson tycker även att mer information borde gå ut om vad som händer i utredningen.

– Det är många jägare som efterfrågar sådan information.

Jägare är nu oroliga över vad Renmarkskommittén kommer att lägga fram för några förslag, och inte minst vad politikerna kommer att besluta. Foto: Lars-Henrik Andersson

När det gäller en eventuell ensamrätt att upplåta småviltsjakten konstaterar Eric M Runesson i en promemoria följande om samebyarna på renbetesfjällen i Jämtland och Dalarna:

”Samebyarna i Jämtlands och Dalarnas län bedöms inte ha någon på urminnes  hävd grundad rätt till jakt och fiske i de undersökta områdena. Beträffande Jämtlands län bedöms de renskötande samerna dock ha haft en intrångsskyddad rätt till renskötsel, jakt och fiske på sina skattefjäll (så småningom renbetesfjäll). Rätten har uppstått i vart fall i och med inrymningarna, har skyddats i och med Skattefjällsbrevet och har kollektiviserats i och med renbeteslagstiftningen.”

Skarpt förslag?

Nu är frågan vad de senaste dagarnas möte mellan politikerna och renmarkskommitténs ordförande utmynnar i: ett skarpt förslag eller ett förslag till fortsatt inriktning som ska utgöra föremål för fortsatta politiska diskussioner och överväganden? Eller kanske något helt annat? Nu ligger bollen i politikernas knä.