Älgen figurerar på olika sätt i flera motioner. Foto: Lars Nilsson

Förslag för att stärka jägarnas ställning

Premium

Jägarnas representanter i älgskötselområden har ofta svårt att hävda sin ståndpunkt. Om Jägareförbundet förordar jägarrepresentanterna skulle deras ställning stärkas, skriver Torbjörn Lövbom i en motion till förbundsstämman på Öster Malma 13–14 augusti.

Torbjörn Lövbom, SJF:s förbundsstyrelse, bosatt i Burträsk, Västerbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Torbjörn Lövbom.

Motionären beskriver hur jägarna som sitter i skötselområdenas styrelser ofta har valts ut med svagt eller inget stöd från Jägareförbundet, trots att förbundet organiserar huvuddelen av jägarkåren.

Eftersom markägarsidans representanter, som åtminstone i mellersta och norra Sverige, ofta består av tjänstemän från skogsägarorganisationer och skogsbolag får jägarsidan svårt att hävda sin ståndpunkt vad gäller nivåer, avskjutningens inriktning och hur jakten ska bedrivas, skriver motionären.

 

En attsats avslås

Om en majoritet av representanterna för jägarna, efter förslag från jaktlagen i skötselområdena, förordas av jaktvårdskretsarna skulle deras ställning stärkas i överläggningarna med markägarna, skriver motionären som vill att Jägareförbundet Västerbotten arbetar för en sådan ordning.

Länsförbundet delar motionärens uppfattning och skickar förslaget vidare till förbundsstämman. Däremot avslår man den andra attsatsen i förslaget som går ut på att de förordade representanterna i skötselområdena också ska tillhöra Jägareförbundets förtroendemannaorganisation.

 

Föreslår faktagranskning

De verktyg som används för att bestämma klövviltstammarnas storlek och tillgången på foder måste faktagranskas för att jägare och andra ska veta att de är tillförlitliga när storleken på viltstammarna bestäms.

Det skriver Stellan Eriksson i en motion som antagits av Jägareförbundet Jönköpings län och som skickas vidare till förbundets årsstämma.

Eriksson menar att alla parter måste lita på att Viltdata med kön, slaktvikter, reproduktion och älgobs liksom spillningsinventeringar och betesinventeringar innehåller tillförlitliga uppgifter. Han anser också att de ska vara lättillgängliga och öppna för att kunna granskas och ifrågasättas.

Eriksson föreslår därför att Svenska Jägareförbundet snarast tillsätter en projektgrupp med uppdrag att granska de faktaunderlag som används i förvaltningen, liksom att komma med förslag på hur dessa kan utvecklas och kvalitetssäkras.

 

Fler vill ha fakta

Bättre fakta efterlyses också av Kerstin Winge, Jägareförbundet Hidinge jaktvårdskrets. Hon anser i en motion att älgen får klä oförtjänt skott för skador i skogen och att det inte är klarlagt vad som orsakar betesskadorna.

Winge menar att det inte bara kan bero på älgen. För det talar att betesskadorna ökar samtidigt som älgstammen kraftigt minskar. Hon ger konkreta exempel på att så är fallet.

 

Betesskadorna på skog ökar samtidigt som älgstammen kraftigt minskar. Foto: Lars-Henrik Andersson

Motionären efterlyser att skogsägarna tar ett större ansvar för att undersöka och dokumentera vad som ligger bakom skogsskadorna. Att enbart säga att viltstammarna ska anpassas till fodertillgången i markerna håller inte, konstaterar Kerstin Winge. Dras det till sin spets och skogsägaren röjer bort allt foder ska det inte finnas något vilt alls, skriver hon.

I motionen, som antagits av Jägareförbundet Örebro och som skickats vidare till riksförbundets årsstämma, föreslås att Jägareförbundet tillsammans med andra tar fram ett faktabaserat underlag som visar hur älgen påverkar skadebilden i skogen, och särskilt vad skogsbruket kan göra för att minska skadorna, där inte det enda svaret är att skjuta ner älgstammen.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev