I forskningsprojektet Does recolonization of wolves affect moose browsing damage on young Scots pine? hade forskarna en hypotes att vargens återetablering i Sverige kan leda till minskade betesskador genom att vargens predation på älg påverkar älgtätheten och/eller älgarnas beteende.

Forskare: Vargar undviker människor

Men tvärtom visar forskningen att betesskadorna ökade vid närvaro av varg och med antal år. Men forskarna tillägger dock att ”effekten var svag och inte biologiskt relevant.”

Mer tall och björk

Istället, visar även den här forskningen, att faktorer som älgtäthet, fodertillgång, bonitet, trädslagsblandning, snödjup och infrastruktur påverkar betesskador av älg på tall. Till exempel minskade omfattningen av betesskadorna med ökad mängd tall och björk i beståndet.

Avskjutningsmodell saknas för att sänka vargstammen

Skandulvforskarna använde data från Äbininventeringar, inventeringsdata på varg, avskjutningsdata på älg, data på trädslagsblandning, snödjup, och vägtäthet för att undersöka effekten av närvaro av varg på betesskador på tall.

Stark mänsklig påverkan

”Resultaten från denna studie stöder idén om att närvaro av varg har låg potential att skapa effekter på andra nivåer i näringskedjan i områden med stark mänsklig inverkan. Anledningen till detta är sannolikt ett högt jakttryck på både rovdjur och bytesdjur i kombination med ett intensivt skogs- och jordbruk som utgör grunden för hög bytestäthet”, står det i sammanfattningen av forskningsprojektet där Morgane Gicquela, Håkan Sand, Johan Månsson, Märtha Wallgren samt Camilla Wikenros deltagit.