Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson
Forskare: Vargen tillbaka – men förvaltningen lever kvar i kris
Vargen ökar snabbt i Europa. Men bevarandepolitiken är fast i ett krisläge som inte längre speglar verkligheten, varnar forskare. De efterlyser nya strategier för att förena ekologisk återhämtning med social acceptans.
Det skriver forskarna Erica von Essen, Stockholms universitet, och Hanna Pettersson, University of York, i en kommentar i den vetenskapliga tidskriften Conservation Letters.
EU:s beslut att sänka vargens skyddsstatus ses som en vändpunkt och har utlöst konflikt mellan naturvårdsorganisationer och landsbygdsbor. De båda forskarna menar att skiftet kan bli en chans att modernisera förvaltningen med zonindelning, övre populationsgränser och gränsöverskridande samarbete.
En ny fas
Erica von Essen.
– Vargens nya klassificering bör inte ses som en kris, utan som en signal om att Europa bör gå in i en ny fas av naturvården. Den avgörande uppgiften är inte längre att förhindra utrotning, utan att understödja samexistensen i komplexa och människodominerade landskap, säger Erica von Essen.
– Nedklassningen är en chans att omforma naturvården till att bli mer anpassningsbar, socialt rättvis och framtidsinriktad. Framgång bör inte bara mätas i antal djur, utan i hur samhällen klarar av att dela livsutrymme med vilda arter, fortsätter hon.
Mot en anpassningsbar och ärlig naturvård
För att komma vidare måste den europeiska naturvården bli mer adaptiv och inkluderande. Detta innebär, enligt Erica von Essen och Hanna Pettersson, att:
- Definiera visioner för samexistens i olika kontexter, inte bara räkna individer.
- Utforska förvaltningsverktyg som zonindelning eller populationsgränser, även om de är kontroversiella.
- Fördela kostnaderna rättvist, så att landsbygds- och låginkomstområden inte bär bördan ensamma.
- Bygga legitimitet genom att beakta lokala kunskaper och värderingar.
- Praktisera ärlighet och transparens kring ekologiska effekter, socioekonomiska konsekvenser och politikens roll.
Erica von Essen och Hanna Pettersson varnar också för gamla berättelser: bönder och jägare framställer sig som offer, medan naturvårdsorganisationer håller fast vid bilden av vargen som ständigt hotad.
En naturlig del
Enligt de båda forskarna måste framtida politik bygga på vetenskap, flexibilitet och dialog – för att vargen ska kunna bli en naturlig del av Europas landskap.
– Debatten är full av falska motsatser. Förvaltning och bevarande är ju inte motsatser, jakt innebär inte att man inte samexisterar eller håller på med bevarande samtidigt. Och den nya skyddsstatusen innebär inte att bevarandeåtgärder bör minska eller att jakt bör öka, i alla fall inte överallt, säger Hanna Pettersson.
Hanna Pettersson.
– Man behöver ju förvalta varg och annat vilt utifrån lokala förhållanden, men samtidigt med rättvisa mellan länder i åtanke. Det finns vissa som tar väldigt lite ansvar för rovdjur och andra som kanske tar för mycket. Det är det vi menar med att man behöver förvalta över gränser och omfördela kostnader både inom och mellan länder, fortsätter Hanna Pettersson.
Vart ska vargen finnas
Hon anser att skiftet bör få oss att fundera på vartåt vi navigerar, vad är visionen för rovdjur? Var är det rimligast att de ska finnas, och var det är mindre rimligt?
– De flesta som arbetar med varg på lokal nivå tenderar ju att vara ganska pragmatiska kring detta, men detta reflekteras sällan i media, säger Hanna Pettersson.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
