I två motioner till Jägareförbundets årsstämma föreslås enklare regler för skyddsjakt på rovdjur.

Karl-Evert Hellsén, Ovanåker, anser att Jägareförbundet måste arbeta hårt för att göra det möjligt för medlemmarna att kunna jaga även i marker där det finns varg.

Ett av hans förslag är i viss mån redan tillgodosett då Jägareförbundet för en kort tid sedan tillsammans med Svenska Kennelklubben krävde att skyddsjakt på varg ska tillåtas efter ett angrepp på hund, och inte tre dokumenterade attacker.

Motionären föreslår också att varg som befinner sig på gård ska få skjutas. Det finns ingen anledning att tolerera att vargar springer omkring på tomten, skriver han.

Jägareförbundet Gävleborg har, även om man inte ställer sig bakom motionärens beskrivning av att förbundet gör för lite i vargfrågan, antagit motionen och skickar den vidare till riksförbundets årsstämma.

Enskilds initiativ

Styrelsen för Rättviks jaktvårdskrets föreslår förenklad och utökade möjligheter till skyddsjakt på stora rovdjur på enskilds initiativ.

De stora rovdjuren ökar både i antal och utbredning. Möjligheten att förebygga skador som de orsakar är obefintliga. Man föreslår därför att björn, varg, järv, lodjur, kungsörn och säl tillfogas de arter som redan nu kan skyddsjagas på enskilds initiativ.

Jägareförbundet Dalarna konstaterar att liknande motion har antagits av både länsförening och riksförbund tidigare, men finner det så viktigt att möjligheterna till skyddsjakt utökas att man skickar den vidare till Jägareförbundets årsstämma.

Interna planer

Per-Arne Olsson i Timrå jaktvårdskrets pekar i två motioner på behovet av att uppdatera Jägareförbundets handlingsplaner för varg, lo, järv och björn. Enligt motionären är dessa planer viktiga styrdokument och han föreslår därför en ordning med handlingsplaner som har en rimlig giltighetstid och att det redan i förväg bestäms när de ska ses över, för att vara aktuella.

Styrelsen för Jägareförbundet Uppsala län föreslår en motion att underrättelseplikten i jaktlagen utökas. I dag gäller att om älg, rådjur eller hjort har skadats på ett jaktområde och gått in på ett annat, måste jakträttsinnehavaren där snarast underrättas.

Uppsalajägarna menar att mycket har hänt sedan paragrafen skrevs. Vildsvin har tillkommit som ett viktigt jaktvilt, och jakt bedrivs också på björn, lodjur och varg. Därför behöver underrättelseplikten ses över för att omfatta även dessa arter, skriver man i motionen till förbundsstämman.

Högre ersättning

Flera jaktvårdskretsar i Kalmar går samman i ett förslag för att höja ersättningen till eftersöksjägare, som man tycker är alldeles för låg. Till exempel utgår ingen milersättning förrän efter att jägaren har kört fem mil enkel resa.

Bättre villkor och ersättningar för eftersöksjägare önskas. Foto: Martin Källberg

I motionen vill man att Jägareförbundet Kalmar län och Svenska Jägareförbundet ska arbeta mer aktivt för eftersöksjägarna i NVR. Bland annat för att de ska få högre ersättning för själva eftersöken, milersättning från det att de kör hemifrån, bättre personlig utrustning samt att samordnare och hundansvariga i varje krets får ett engångsbelopp årligen för det extra arbete de utför.

Styrelsen för Tranemo jaktvårdskrets kan sägas ansluta sig till Kalmarjägarna i en motion där man vill att Jägareförbundet arbetar för milersättning utgår till kontaktmän och jägare oavsett hur långt det är till platsen för eftersöket. Man vill också införa ett system med indexuppräkning av ersättningen.