I dag är det främst miljöåklagarna Åse Schoultz och Christer B Jarlås i Östersund som utreder grova jaktbrott på björn, varg, järv och lodjur.

Det är oftast åklagaren som leder en förundersökning och åklagaren är den som bestämmer om det ska väckas åtal.
De senaste åren har några uppmärksammade fall rörande grova jaktbrott lett till rättegång. I de fallen har det varit någon av dessa åklagare som lett förundersökningen och senare väckt åtal.

Här vid åklagarmyndigheten i Östersund jobbar de två miljöåklagarna som lett de flesta utredningarna rörande grova jaktbrotten mot stora rovdjur. Nu får de hjälp av kolleger i Stockholm, Göteborg och Malmö. Foto: Lars-Henrik Andersson

Få fällande domar

Åklagarna har vid ett antal tillfällen inte lyckats övertyga domstolarna med den bevisning som lagts fram. I fallet med den misstänkta tjuvjakten på varg i Lillhärdal friades samtliga åtalade av både tingsrätten och hovrätten. I fallet med Sjundavargen blev det friande dom mot jägaren som sköt en varg för att freda sin hund.

Åklagaren i det ärendet  beslutade senare att inte överklaga domen till hovrätten. Och i den stora jakthärvan i Norrbotten fälldes visserligen samtliga åtalade av både tingsrätten och hovrätten men huvudmannen i härvan friades på flera åtalspunkter och straffen blev mycket lägre än vad Åse Schoultz hade hoppats på.

Svåra mål

Enligt miljöåklagarna är de grova jaktbrotten betungande ärenden eftersom det är så stort medialt intresse. Åse Schoultz har tidigare sagt att det rör sig om mycket svåra brott att utreda, eftersom ingen vill träda fram och vittna. Frågan om hanteringen av de grova jaktbrotten togs i våras upp med chefsåklagare Kristina Falk Strand på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.

Kristina Falk Strand, chefsåklagare, Nationella åklagaravdelningen, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Foto: Privat

–  Vi har haft diskussioner om hur mycket vi ska specialisera oss. Den här typen av mål kräver lite annat, de sticker ut jämfört med andra brott, väcker starka känslor och får även mycket uppmärksamhet medialt. Det blir naturligtvis belastande för de som jobbar med de här målen. Vi bestämde oss därför för att utöka gruppen. Att det är främst två åklagare som fått de här ärendena beror på att merparten av de misstänkta brotten har begåtts inom deras geografiska område, det vill säga norra Sverige, säger Kristina Falk Strand.

Ökade resurser

Hon berättar att gruppen åklagare har utökats. Det är inga fler som anställts. Däremot kommer ytterligare tre miljöåklagare att ingå i gruppen som utreder grova jaktbrott kopplat till de stora rovdjuren.

– Det handlar inte om så många ärenden per år och det är praktiskt att ha ett fåtal åklagare som jobbar med dessa ärenden. De tre åklagarna som nu kommer vara med i den lottning som görs av jaktärendena jobbar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kristina Falk Strand berättar också att de grova jaktbrotten är svåra att utreda eftersom det i flertalet fall saknas vittnen.

– De eventuella vittnen som finns är i kamratgängen där det bedrivs illegal jakt och då är det ganska naturligt att man inte vittnar mot varandra. Vi väcker åtal när vi förutser en fällande dom och åklagarna gör överväganden för och emot innan åtal väcks. Sedan är det svårt att förutse hur en domstol resonerar och olika domstolar gör olika värderingar av den bevisning som läggs fram, säger Kristina Falk Strand.

Hon fortsätter:

– Jag kan förstå djurägare som blir upprörda över att rovdjur tar deras djur. Det allra bästa är om man får bort incitamenten för att begå de här brotten. Sedan finns det de som bara hatar rovdjur.