Vid misstanke om grovt jaktbrott har hemliga tvångsåtgärder som telefonavlyssning varit närmast standard i miljöåklagarnas utredningsarbete. Några problem att få domstolarnas tillstånd till avlyssning har man inte haft, och flera jägare som senare friats i domstol har på vag misstankegrad utsatts för detta integritetskränkande intrång i privatlivet.

En lex Hedin diskuteras på regeringsnivå

Fram till dess att avlyssningen av industriledaren Karl Hedin gjorde att han och ytterligare fyra män greps och häktades, vill säga.
Karl Hedin har allt sedan han släpptes ur häktet fört en kamp för att visa att han är oskyldig till anklagelserna som riktas mot honom, och att utredningen har bedrivits på ett felaktigt sätt.

Tillsammans med sin advokat Sven Severin anmälde Karl Hedin miljöåklagare Lars Magnusson för tjänstefel, eftersom denne ansökt om och fått beviljat telefonavlyssning för ett brott som inte nådde upp till straffvärdet för när sådana tvångsåtgärder som telefonavlyssning får användas.

Avlyssningen spelade en avgörande roll för att Hedin häktades. Dessutom, visade det sig senare, på felaktiga grunder eftersom polis och åklagare inte hört vad som sagts på den hemliga inspelningen.

Lagbrott ger lagändring

När slutligen Riksåklagaren, RÅ, utredde inte bara miljöåklagarens agerande utan också den beslutande tingsrättsdomarens, kom man fram till att de visserligen brutit mot lagen, men att tjänstefelet var så ringa att man inte ens behövde starta en förundersökning.

Advokat Sven Severin.

Istället inledde man ett arbete för att få lagen ändrad, så att misstanke om flera brotts sammanlagda straffvärde kan läggas till grund för beslut om hemliga tvångsåtgärder.

– Jag kan inte tycka det annat än att det är märkligt: om vanligt folk bryter mot lagen så straffas man, om myndighetspersoner bryter mot lagen så ändrar man lagen, har advokat Sven Severin tidigare kommenterat saken i Svensk Jakt.

Särskilt om jaktbrott

I skrivelsen från Riksåklagaren till Justitiedepartementet – Framställning om ändringar i lagstiftningen om hemliga tvångsmedel i 27 kapitlet rättegångsbalken – nämns en rad brott som är svåra att utreda om polisen inte får lyssna till vad misstänkta pratar om i telefon.

Det gäller bedrägerier, skattebrott, penningtvätt, utpressning, och stölder, bland annat.

En särskild avdelning i skrivelsen ägnas åt grova jaktbrott som enligt Riksåklagaren inte är möjliga att utreda utan hemliga tvångsåtgärder. Så här skriver RÅ:

”Även grovt jaktbrott är en sådan brottstyp. För jaktbrott av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. HAK vid sådana brott är i dag närmast utesluten med hänsyn till gällande straffvärdepraxis för Sida 6 (17) 2019-10-28 enstaka brott. Samtidigt kan sådana brott begås planerat, upprepat och i vissa relativt fasta grupperingar. Brottsligheten kan i sådana fall ha ett samlat högt straffvärde. Vidare är brottsligheten ytterst svårutredd. Den begås på platser och tider då vittnesiakttagelser sällan kan göras. Spaning från polisens sida är i regel inte heller möjlig. De inblandade och personer i kretsen kring dessa är erfarenhetsmässigt obenägna att medverka i utredningarna. Detta gäller även vid enstaka brott. För att dessa jaktbrott ska kunna utredas behövs därför HAK. ”

HAK ska utläsas hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.