Publicerades första gången i Svensk Jakt nummer 5/2024

Europeiska unionen och dess politik är något som i dag, drygt 30 år efter det svenska inträdet, i hög grad påverkar vår vardag på de flesta områden – även om vi sannolikt inte reflekterar över det så ofta. Alltifrån matvarorna i butikshyllan till elpriser och vargpolitik påverkas av vad som sker i Bryssel.

21 svenska politiker

Vart femte år väljs de politiker som blir våra representanter i EU-parlamentet. Under senaste mandatperioden, 2019–2024, har 21 svenska politiker varit på plats i Bryssel och röstat i de frågor som nått parlamentet. I EU-parlamentet finns för närvarande 705 ledamöter, vilket under kommande mandatperiod kommer att utökas till 720.

Befolkningsmängd

Det är medlemsstaternas befolkningsmängd som avgör hur många ledamöter i EU-parlamentet landet har. Inget land kan ha fler än 96 eller färre än 6 ledamöter. I nuläget har Tyskland 96 ledamöter i parlamentet, medan Cypern, Luxemburg och Malta har sex ledamöter vardera.

Inför valet till EU-parlamentet 2019 ställde Svensk Jakt ett antal frågor, som berör jakt och viltvård, till de svenska partiernas respektive listettor. Samma sak kommer vi att göra i nästa nummer av Svensk Jakt, inför årets val. Våra folkvalda EU-delegater har nämligen möjlighet att påverka den svenska jaktpolitiken i de frågor där EU håller i taktpinnen. 

Det färskaste resultatet av EU:s politik som svenska jägare sett, är det utvidgade förbudet mot blyhagel. 2023 började en ny lagstiftning gälla, som förbjuder blyhagelanvändning i och 100 meter kring de områden som av EU definieras som våtmark. 

Anledningen till det är att EU-kommissionen klubbade igenom en förändrad bilaga till förordning (1907/2006) om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker. 

Arbetet hade varit i gång länge och kom inte som en överraskning. Redan i december 2015 bad EU-kommissionen den europeiska kemikaliemyndigheten att sammanställa dokumentation vars syfte var att begränsa användningen av blyhagel.

Förlag på begränsningar

Sommaren 2017 offentliggjorde myndigheten denna dokumentation och sina förslag på begränsningar. Det skedde en konsultation av ntressenter, däribland jägarkåren. Året efter publicerade myndigheten sitt slutliga yttrande till kommissionen. Detta ledde till att ett restriktionsförslag från kommissionen utarbetades i samråd med medlemsstaternas experter, däribland Kemikalieinspektionen i Sverige.

Heltäckande

Våtmarksdefinitionen hämtades i Ramsarkonventionens lydelse från 1971, eftersom den definitionen ansågs tillräckligt heltäckande. 2021 antogs slutligen förslaget, sedan det godkänts av parlamentet och ministerrådet. Förra året fick svenska jägare nya regler att förhålla sig till.

Under den senaste mandatperioden har även vargen diskuterats flitigt. Den viktigaste orsaken till detta är sannolikt att det europeiska beståndet av Canis lupus numera är större än någonsin i modern tid. Eftersom det inte sker någon förvaltning av arten, växer populationen stadigt – och därmed också konflikterna. 

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen drabbades till och med personligen när varg attackerade och dödade hennes ponny Dolly, på en gård i Tyskland i september 2022.

I november 2022 röstade Europaparlamentet igenom en tydlig resolution om rovdjur och skydd av tamdjur som uppmanade kommissionen att ändra rovdjurspopulationers skyddsstatus när gynnsam bevarandestatus uppnåtts. 

För att en enklare förvaltning ska kunna ske, behöver artens strikta skyddsstatus förändras och klassas om. Skyddsstatusen regleras i EU:s art- och habitatdirektiv, som i sin tur styrs av Bernkonventionen. Det är med andra ord inte helt lätt att göra någon förändring. Kommissionen och en majoritet länder ska styra åt samma håll för att det ska bli verklighet.

I december 2023, på sluttampen av innevarande mandatperiod, presenterade så kommissionen ett förslag om att nedlista vargen enligt Bernkonventionen, i syfte att kunna följa upp med en nedlistning enligt art- och habitatdirektivet.

Frågan ligger i skrivande stund hos miljöministrarna, som har att besluta huruvida EU ska gå fram med ett nedlistningsförslag till Bernkonventionen. Denna omröstning, som var tänkt att ske i mars i år, har skjutits upp till juni. Frågan är långt ifrån löst och kommer med stor sannolikhet att tröskas vidare även kommande mandatperiod.