Inventeringen gjordes med en värmekamera på en drönare och visar att älgarna återvänt i stor skala till brandområdet i Västmanland. Foto: Skogsstyrelsen

Älginvasion i brandområdet i Västmanland

Enligt Skogsstyrelsen har älgarna återvänt i stor skala till brandområdet i Västmanland. Nu kan det bli tal om utökad avskjutning.

Den 31 juli 2014 utbröt en omfattande skogsbrand i Västmanland. 13.100 hektar skog brann upp. Mer än 100 skogsägare drabbades och 1,4 miljoner kubikmeter skog förstördes. En del av den brända skogen avverkades och det planterades även ny skog, både i form av färdiga plantor och frösådd. Mer än halva ytan har avsatts som naturreservat och ekopark.

Skogsstyrelsen har gjort en inventering med hjälp av drönare som visade att det fanns mer än fyra gånger så många älgar i det inventerade brandområdet jämfört med ett genomsnittligt älgförvaltningsområde. Även andra djur och växter återkoloniserar snabbt brandområdet.

 

Snabb invandring

Den snabba invandringen av älg in i brandområdet innebär att åtgärder måste sättas in tidigare när det brunnit i en skog för att minska betesskador, anser Skogsstyrelsen.

– Vi försöker dra lärdomar av vad som händer i brandområdet ur olika aspekter för att kunna använda de kunskaperna i andra brandområden, till exempel i Gälveborg och Dalarna som drabbades hårt av skogsbränder förra sommaren, säger Matts Rolander, regional viltsamordnare vid Skogsstyrelsen.

Markägarna i de branddrabbade områdena har i stor utsträckning valt att återplantera tall. Den här bilden är dock inte från det branddrabbade området. Foto: Jan Henricson

– Skogsbruket har lagt ner mellan 30 till 40 miljoner kronor på tallplantering och tallsådd. Skogsägarna börjar bli oroliga. När vi i fjol inventerade tallplanteringarna var 20 procent av de planterade tallarna betade och det är inte hållbart i längden, säger Matts Rolander.

 

Annat bete

Han säger att älg, men även kronhjort, snabbt hittade tallplantorna i brandområdena.

– Nu börjar det finnas mycket annan mat också i form av lövsly, men det tycks inte kunna avlasta betet på tallarna, säger Matts Rolander och fortsätter:

– Markägarna är bekymrade. Man har försökt få till stånd flyginventeringar men det har varit svårt att få finansiering till det.

Matts Rolander ligger bakom metodutvecklingen vad gäller älginventering med hjälp av drönare.

Som ett led i att utforska nya användningsområden för drönare valdes att göra en metodtest av viltinventering med hjälp av drönare försedd med värmekamera.

Med hjälp av en förprogrammerad drönare som utrustats med värmekamera går det att få en koll på antalet älgar i skogen. Det visar en pilotstudie som Skogsstyrelsen gjort inom det stora brandområdet i Västmanland. Foto: Skogsstyrelsen

– Tack vare inventeringen finns nu information som även kan vara användbar i de områden som drabbades av de omfattande bränderna i somras för att minska riskerna för framtida betesskador i skogen även där. Bland annat handlar det om att sätta in åtgärder tidigare än man kanske tror för att minska risken för betesskador, berättar Matts Rolander.

 

Fortsatt attraktiva marker

Han tror att invandringen av älg kommer fortsätta och att brandområdet kommer vara attraktivt för älgen ytterligare ett tiotal år.

– Så länge älgarna kommer hitta rejält med mat lika länge kommer de dras till området och jag tror även reproduktionstalen har förutsättningar att öka, säger Matts Rolander och fortsätter:

– Trots risken för betesskador har markägarna i området tagit sitt ansvar och planterat mycket tall. Utöver en ökad avskjutning är det nu viktigt att vid röjning i och omkring brandområdet så långt möjligt spara rönn, asp, sälg och ek som är viktigt foder för älgen, för att få ned betestrycket ytterligare på tallarna, säger Matts Rolander.

Han berättar vidare att även skogshöns verkar ha gynnats av branden.

Det är inte bara älgen som hittat tillbaka till det branddrabbade området i Västmanland. Även orrflockar har observerats. Foto: Lars-Henrik Andersson

– Jag har sett orrflockar med trettiotalet fåglar vilket är ovanligt i den här delen av landsändan. Fästingarna slogs ut men har nu börjat komma tillbaka. Hararna var nästan först på plats i området efter branden, de betade de första små tussarna av grönt gräs, säger Matts Rolander.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev