Från Jägareförbundet Falu jaktvårdskrets kom en motion om att granska nuvarande modell för älgförvaltning och säkerställa en livskraftig älgstam som tål ett rimligt jaktuttag över tid. Motionären anser att markägarsidan haft för stor påverkan på hur jakttrycket ska fördelas och att problemet ser ut att vara generellt för hela landet.

Motionen bifölls av årsstämman i så måtto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att initiera ett arbete för att se över nuvarande förvaltningsmodell och ta fram förslag till förbättringar.

Följa och förfina SLU-metod

En motion från styrelsen i Jägareförbundet Jönköpings län handlade om att spillningsinventering inte är den enda sanna siffran rörande älgstammens storlek. Motionären förordar en modell som går ut på att som underlag använda resultatrapporter från de senaste jaktåren och sedan räkna baklänges i älgfrode. Motionären vill därför att Jägareförbundet tillsätter en arbetsgrupp som arbetar vidare med denna modell.

Motionen bifölls delvis av årsstämman, genom att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsatt följa, utvärdera samt förfina SLU:s modell.

Bifall efter tilläggsyrkande

Från Jägareförbundet Värmland lämnades en motion till stämman om att det i beslutsunderlaget till älgskötselplaner även ska anges på vilket sätt och i vilken omfattning markägaren säkrat viltets fodertillgång inom varje älgskötselområde.

Stämman biföll motionen, efter ett tilläggsyrkande från Ewert Frisk, Jägareförbundet Kronoberg, och viss behandling i redaktionskommittén, genom att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ”tydligt verka för en förenklad planmall för älgskötselområdena, som blir mer relevant och lösningsorienterad vad gäller betestryck, skador och foderskapande åtgärder för det aktuella området”.

Avslutningsvis fann stämman motionen från Jägareförbundet Aneby och Aneby älgskötselområde angående viltövervakning vara besvarad.