Det handlar om att den så kallade trovärdiga källan i Västmanlandfallet, träffade den polis som varit föremål för utredningen, och en kollega i Västerås den 2 november 2018.

Vittnet hade då tagit med sig makens jaktkläder, som hon enligt senare egna uppgifter preparerat med giftet karbofuran.

Vittnet uppger att hon vid mötet ville lämna över kläderna till polisen, men blev uppmanad att åka hem och hänga tillbaka dem, för att polisen skulle hitta dem vid en ny husrannsakan i makarnas hem, vilket senare skedde.

Internutredning av NOA-polis klar – försvarare har utsetts

Fel i pm

Trots att den polis som utretts för tjänstefel visste att kvinnan hade med sig kläderna till mötet i Västerås, skriver hon följande dag ett pm där hon påstår att jaktkläderna var kvar hemma i makarna bostad.

Det är detta felaktiga påstående som Särskilda åklagarkammaren, som utreder misstänkt brottslighet inom polisen, har utrett. Utredningen har nu kommit fram till att inget brott har begåtts.

– Det polisen skrev i sitt pm var fel och det visste hon, men det är ett ringa tjänstefel och det är inte straffbart, säger chefsåklagare Martin Tidén.

När det gäller frågan om poliserna inte var skyldiga att ta hand om de, enligt vittnet, giftpreparerade och därmed farliga kläderna, menar Martin Tidén att det handlar om vad poliserna visste just då.

– Vid den tidpunkten visste de bara att det var makens jaktkläder som han använde när han jagade varg och hanterade gift, säger Martin Tidén.

Poliser misstänks för tjänstefel i Hedinfallet – förundersökning pågår

Går efter praxis

Kläderna kunde innehålla biologiska spår av varg eller spår av gift, men att vittnet hade preparerat klädernas fickor med gift visste inte poliserna vid den tidpunkten, resonerar Martin Tidén.

Därför är det endast den felaktiga uppgiften i NOA-polisens pm som utretts, då Martin Tidén har kommit fram till att det rör sig om ett ringa tjänstefel som inte är straffbart.

Så här skriver Martin Tidén i sitt beslut att inte väcka åtal:

”Vid bedömning av straffbarheten måste hänsyn tas till hur tjänstefelspraxis utvecklats under senare år. En utgångspunkt är därvid NJA 2017 s. 842. Slutsatserna av Högsta domstolens resonemang är att åklagares och domares tjänstefelsansvar i praktiken kommit att begränsas på ett inte obetydligt sätt. I dag förutsätts ett närmast nonchalant eller likgiltigt agerande i myndighetsutövningen för att ett straffansvar ska komma i fråga. Denna bedömning ska enligt mig även gälla poliser.”

Leif Andersson