Konflikten mellan att bevara och samtidigt förvalta rovdjur blir tydlig i kvällens avsnitt av Uppdrag granskning, där SVT tar upp rovdjursfrågan ur en renskötares perspektiv. En skildring som kanske kan leda till en mer nyanserad bild av svensk rovdjursförvaltning med ökad förståelse för utsatta människors situation.
Avståndet mellan stad och land har under de senaste decennierna bara växt. Förståelsen för de villkor som råder utanför tätbebyggt område är ibland mycket låg.
Ett tydligt tecken på detta har länge erfarits i rovdjursfrågan. I den här veckans Uppdrag granskning (som sänds i SVT1 ikväll klockan 20.00, finns även på SVT Play), synar SVT:s grävande samhällsmagasin problematiken kring rovdjursfrågan ur renskötselns perspektiv.
Även om dagens UG-avsnitt inte i första hand skildrar jägarnas perspektiv, så överlappar problematiken såväl renskötare som jägare. Avsnittet tar avstamp i en händelse som Svensk Jakt tidigare rapporterat om, nämligen Naturvårdsverkets beslut i december 2017 om att frånta länsstyrelsen i Jämtland rätten att besluta om skyddsjakt på järv.
Den verkliga konflikten står här – som så många gånger förr – mellan bevarandeintresset och människors möjligheter att bo och leva.
När riksdagen i december 2013 klubbade igenom propositionen En hållbar rovdjurspolitik innehöll den skrivningar om vilka skador renskötseln maximalt skulle tvingas stå ut med:
”Toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur föreslås vara maximalt tio procent räknat på samebyns faktiska renantal”, står att läsa i Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14: MJU7.
Fem år senare är skadenivåerna betydligt högre än så. Det beror på att riksdagsbeslutets del om toleransnivå i praktiken blev en målsättning – inte en lag – och därmed står sig slätt när den ska vägas mot bevarandet av rovdjur.
Det är därför välgörande att Sveriges Television tar sig an detta ämne, som är mer eller mindre okänt för den breda svenska allmänheten – men desto mer angeläget för dem som faktiskt berörs: renskötare, djurägare – och jägare.
I avsnittet framträder också, med önskvärd tydlighet, Svenska Rovdjursföreningens till kall likgiltighet gränsande cynism i frågor där rovdjursbevarande ställs mot människor som drabbas av rovdjurens negativa effekter.
Det är ingen nyhet för oss jägare, men att fler människor får veta sanningen är knappast något negativt.
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
