Under 2019 har Sveaskog bildat ett nytt älgskötselområde av ett väl fungerande älgskötselområde och splittrat två andra väl fungerande i delar av Fagersta-, Skinnskatteberg-, Surahammars och Köpings kommuner.

Detta för att bilda ett skötselområde där Sveaskog styr själva.

De lokala jägarna och markägarna har tidigare haft styrelser där man tagit fram förvaltningsplaner för älgstammen. Enligt Sveaskog kommer det att vara deras tjänstemän som ska sköta om besluten utan inblandning från andra.

I de tidigare älgskötselområdena har i stort sett alla markägare och jägare varit med, där man haft en vald styrelse.

Sveaskog har nu erbjudit dem att vara med, men sagt att det är ”vi som bestämmer”. En del har gått med, men många försöker vara utanför. Sveaskog har emellertid mycket mark omkring de som står utanför, och påverkar därmed ändå.

Litet utrymme för jakt

Sveaskogs ambition är att minska på älgstammen, då de tycker älgskadorna är för stora. I detta område finns också en av landets högsta tätheter av varg.

Med den älgtäthet som är i detta område finns ett litet utrymme för älgjakt, men minskas älgtätheten som Sveaskog vill kommer vargen att ta alla älgar som föds och jakten för markägarna och jägarna försvinner.

Sveaskog säger att de tar ingen hänsyn till att vargen tar älgar.

Struntar i inventeringar

Jägareförbundet Västmanland anser det vara helt förkastligt att ett statligt bolag som Sveaskog kör över markägarna och jägarna lokalt på det sätt som nu sker.

I det älgjaktsystem vi har idag och som riksdagen beslutat om, ska markägare och jägare förvalta älgstammen lokalt. Då utförs också olika inventeringar som förvaltningen bygger på, bland annat spillningsinventering där man räknar ut älgtätheten.

Sveaskog struntar i dessa inventeringar och hittar på egna uppgifter om högre älgtätheter för att kunna skjuta mer älg. Dessutom ska andelen vuxna hondjur ökas i avskjutningen.

Summan av detta är en fördubbling i avskjutning av vuxna hondjur, vilket kommer att leda till att älgstammen minskas mycket snabbt. Om avskjutningen fullföljs är det inom två­–tre år endast spillror kvar av älgstammen.

Avgörande utslagsröst

I den nuvarande älgförvaltningen finns en älgförvaltningsgrupp på regional nivå. När ledamöterna yttrade sig över älgskötselplanen sade de tre jägarrepresentanterna nej, medan markägarna sa ja. Med ordförandens utslagsröst gick planen igenom.

Från Jägareförbundets sida funderar vi på om Sveaskogs agerande, då man kör över jägarna och markägarna lokalt, är förenligt med det uppdrag som man har i egenskap av statligt bolag.

Jägareförbundet har startat projektet Rädda Älgen, då vi anser att tonläget blivit för högt från markägarnas sida. Vi menar att det i våra skogar finns plats för både tallar och älgar. Vi vill ha en diskussion i stället för att älgen ska ses som ett skadedjur.

Emil Stolpe Nordin

Ordförande Jägareförbundet Västmanland

Sofie Larsson

Ordförande Fagersta Norbergs Jaktvårdskrets

Sören Lundberg

Ordförande Skinnskatteberg-Surahammars Jaktvårdskrets

Walter Piva

Ordförande Köping-Hallstahammars Jaktvårdskrets