
Ofta är det omöjligt för en privatperson som blivit av med sina vapen på grund av en läkaranmälan att försvara sig mot beslutet. Resultatet blir att personen inte får tillbaka sina vapen, utan får finna sig i ett beslut som i praktiken är omöjligt att bemöta, skriver debattören. Foto: Lars-Henrik Andersson
Vissa omständigheter som gör att Polisen anser en person olämplig som vapenägare ter sig nog som ganska intuitiva för gemene man, såsom att någon begått våldsbrott.
En annan omständighet för återkallelse är medicinska skäl.
Av vapenlagen framgår att en läkare är skyldig att anmäla till Polisen om läkaren bedömer att en patient av medicinska orsaker inte är lämplig att inneha skjutvapen.
Exemplen på sådana medicinska skäl är många: en person som har ett pågående missbruk kan anses olämplig, och likaså en person som har drabbats av psykisk ohälsa.
En person som har genomgått ett kirurgiskt ingrepp som innebär en tillfällig nedsatt kognitiv förmåga kan också av läkare bedömas som olämplig att inneha skjutvapen, även om personen kan förväntas återhämta sig.
Ibland sker emellertid läkares anmälan på grund av missförstånd, då läkaren missbedömt en persons hälsotillstånd.
Exempelvis kan en patient som talar om nedstämdhet tolkas som att personen är suicidal, trots att så inte är fallet.
Läkaren gör därför en anmälan, och då börjar en karusell av myndighetsbeslut som är omöjliga att bemöta, och som alltså kan drabba en vapeninnehavare som egentligen är lämplig att inneha vapen.
Anmälan om olämplighet att inneha skjutvapen av medicinska skäl görs normalt sett av läkaren på en blankett som har tagits fram av Socialstyrelsen.
Blanketten är utformad på så vis att läkaren, utöver att fylla i vilken person anmälan avser, endast ska underteckna ett påstående som lyder:
”Jag bedömer att patienten av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen.”
Läkaren preciserar alltså i regel inte vilka medicinska skäl som föreligger för anmälan.
Av paragraf 32 i förvaltningslagen framgår att ett myndighetsbeslut som kan antas påverka någon på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla en beskrivning av vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
När Polismyndigheten beslutar att omhänderta någons vapen eller att återkalla någons tillstånd att ha vapen är det ett exempel på ett myndighetsbeslut som ska motiveras.
När Polismyndigheten fattar ett sådant beslut på grund av exempelvis brottslighet innehåller beslutet i regel åtminstone en kort beskrivning av skälen bakom beslutet.
När ett beslut om omhändertagande av vapen, eller om återkallelse av tillstånd att inneha vapen fattats på grund av medicinska skäl, räcker det emellertid med att Polisen motiverar sitt beslut med att en läkaranmälan avseende olämplighet har inkommit.
Motiveringen av ett beslut om vapenomhändertagande av medicinska skäl blir då ofta de facto att “Polisen har tagit beslut för att en läkare har tagit ett beslut”.
På så vis har ett cirkelresonemang skapats.
I praktiken innebär det att en person kan bli av med sina jakt- eller sportskyttevapen utan att själv få en förklaring till varför beslut om omhändertagande har skett.
Den vars vapen omhändertagits kan överklaga beslutet, men har ingen konkret motivering att bemöta. Ett sådant överklagande blir ofta tandlöst.
Sammantaget är det alltså ofta omöjligt för en privatperson som blivit av med sina vapen på grund av en läkaranmälan att försvara sig mot beslutet.
Resultatet blir att personen inte får tillbaka sina vapen, utan får finna sig i ett beslut som i praktiken är omöjligt att bemöta.
I vissa fall löser sig situationen genom att en läkare kan skriva ett nytt utlåtande, som intygar att personen i fråga inte längre kan anses olämplig att inneha vapen. Då har emellertid ofta lång tid gått sedan personen blev av med sina vapen, och flera jaktsäsonger kan ha passerat.
En sådan ordning är rättsosäker, och passar illa in i en modern rättsstat.
Erik Andersson
Jurist, Överklaga Juridik
Missa ingenting – få Svensk Jakts nyheter i din mejlbox
Nyhetsbrevet skickas ut varje vardag.
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson