Antal vargar vid förra vinterns inventering anges i debattartikeln Naturvårdsverket kör över viltförvaltningsdelegationerna till 305. Jag är ganska säker på att skribenten är tillräckligt insatt för att känna till att för att få rätt antal vargar vid inventeringens slut 31 mars måste man dra bort kända döda vargar under inventeringsperioden. Antalet kända döda vargar var 43.

305 vargar minus 43 är 262. Utöver de kända döda finns illegalt döda vargar. Hur många vet vi inte av naturliga skäl.

Färre ändå

262 vargar vid slutet av förra vinterns inventering innebär att vargpopulationen redan då befann sig inom den nivå som anges i artikeln, något som också var riksdagens beslut.

Dessutom är det väl känt att omräkningssiffran tio för en vargfamilj enligt forskare borde vara åtta, vilket ger ett ännu lägre antal vargar.

Med åtta som omräkningsfaktor motsvarar 30,5 familjegrupper en population på 244 vargar. När vi drar bort de 43 döda har vi en population på 201 vargar.
Naturvårdsverkets minimisiffra före en vargpopulation med gynnsam bevarandestatus är sedan 2015 300 vargar. Att myndigheten stoppar licensjakten i vinter är därför helt i sin ordning.

Varg som sotare

Att Skandulvs forskare slagit fast att gynnsam bevarandestatus går vid 50 vargar, det är väl den siffran som är ”tagen ur luften”, knappast den på 300.

När riksdagen tar ett beslut är det sällan så formulerat att det gäller till varje liten detalj. Det är upp till statens myndigheter att tolka och lägga till sin kompetens i det praktiska utformandet. Inget konstigt med det, riksdagsmännen är politiker med generell kunskap i en rad frågeställningar, inga experter i varje fråga.

I sin artikel skrämmer Kjell Gustafsson människor med formuleringen ”föräldrar som inte vågar släppa ut sina barn”. Var på skalan av farligheter för barn kommer vargen? Det är mycket vi kan skrämma barn med, förr var det sotaren. Idag har vi mer kunskap och gör inte längre så, som kloka föräldrar.

Tamboskap, främst mindre djur som får och getter, stängs in med rovdjursavvisande stängsel. Jag kan tänka mig att Kjell Gustafsson känner till att antal får och fårbönder ökar i till exempel Värmland, men att han väljer bort den informationen i sin text.

Märkligt att inte ta avstånd

När det gäller hund i vargrevir är det en längre diskussion men att friheten för boende generellt skulle begränsas i vargtäta områden, tillåter jag mig tvivla på efter 35 års erfarenhet.

Till sist anser Gustafsson att det ligger i farans riktning att ”jägarna ta saken i egna händer”. Att som företrädare för Moderaterna i Viltförvaltningsdelegationen inte ta kraftfullt avstånd från illegal jakt är för mig mycket märkligt.

Kjell Gustafssons roll borde bestå i att företräda partiet när det gäller brott mot lagen, äganderätten för markägare och/eller varför inte den växande skara småföretagare på landsbygden som önskar nyttja naturen till annat än jakt på djur i syfte att döda.

Eva Ångström

Jägare

Lokalpolitiker (M)

Delegat för naturvårdsintresset i viltförvaltningsdelegationen Stockholms län

Styrelseledamot Svenska Rovdjursföreningen