I en replik i debatten om stövarens användningsområde hävdar debattören att ”tävlingar är det verkliga hotet mot löshundsjakten”. I samma andetag avslöjar vederbörande han eller hon har svårt att förstå varför jakt efter annat vilt än hare och räv med stövare skulle kunna vara ett hot mot löshundsjakten.

Är man inte stövarjägare förstår man inte detta.

Ifrågasätter värdering

I sin iver att ifrågasätta Svenska stövarklubbens grundvärdering – att stövare ska användas för jakt efter hare och räv – menar debattören att jaktproven har gått från

att vara ett verktyg för avel till att vara en tävlingsverksamhet på klubbnivå, distriktsnivå och på riksnivå i form av bland annat svenska mästerskap.

När samma hundar dyker upp i flera mästerskap med 50–60 starter menar debattören att jaktprovsverksamheten inte längre handlar om avelsutvärdering och att denna verksamhet inte heller är tidsenlig. Det har i stället blivit en tävlingsform som utgör ett reellt hot mot löshundsjakten.

Upp till var och en

Innehållet i artikeln belyser med all tydlighet att debattören är missnöjd med Svenska stövarklubbens grundvärdering avseende stövarens användningsområde.

Samtidigt tycks vederbörande sakna kunskap om jaktprovsverksamheten, såväl som hur ett jaktprov genomförs.

Vill man jaga annat än hare och räv med sin stövare så står det givetvis var och en fritt, men det går inte att räkna med att hunden ska kunna bli meriterad om den jagar något annat än hare och räv.

I vart fall inte inom ramen för Svenska stövarklubben och Svenska kennelklubbens verksamhet.

Lars Eriksson
Stövarjägare