Enligt EU-bestämmelser får inga produkter från säl säljas. Att jaga säl blir därför en enbart kostbar syssla, med motsvarande mycket begränsat intresse.
Naturvårdsverket har för 2019 beviljat skyddsjakt på 220 sälar i de tre nordligaste kustlänen, kanske en procent av sälstammen. Till och med 27 september har 73 sälar skjutits, i Norrbottens län endast 11 sälar av 80.

Fiske – idag omöjligt

Tidigare gjordes produkter som handskar, mössor och stövlar av sälens skinn. Även kött och fett togs tillvara. Emellertid är sälen nu en direkt plåga för fritidsfiskare och småskaligt fiske.
Jag har egen erfarenhet i samband med löjfiske i Kalix skärgård. För 25–30 år sedan och tidigare lade vi ut skötarna på kvällen och hämtade dem på morgonen. I dag är det helt omöjligt.
Man får lägga ut skötarna under morgonen, kajka runt kring dem under fyra–fem timmar för att försöka hålla undan sälarna. Ändå undgår vi inte sönderrivna nät och löjhuvuden i näten.

Explosiv ökning

Sälstammen, gråsäl och vikare, har ökat oerhört under den senaste tioårsperioden. Om intresset för att hålla stammen på rimlig nivå ska upprätthållas, torde en viss lönsamhet i jakten vara nödvändig – alltså möjlighet att få avsättning för sälprodukter.

Svenska Jägareförbundet bör arbeta vidare för att skapa opinion i syfte att eliminera nuvarande restriktioner. Varför inte utöka samverkan med såväl inhemska som finska jägar- och fiskarintressen?

P G Hånell