I nuvarande jaktlag regleras att hund inte får släppas om det kan ”förutses att drevet huvudsakligen går på annans jaktområde”. Det har alltså varit upp till jakträttsinnehavare och hundförare att avgöra – och ta ansvar för – att den egna marken är stor nog för att drevet inte ska gå mesta delen av tiden på grannmarkerna.

Liten mark

I förslaget till ny jaktlag vill man stryka ordet förutses, och ersätta det med skrivningen ”Jakt med hund som förföljer vilt får inte genomföras så att drevet huvudsakligen går på någon annans jaktområde.”

Detta innebär att en jakträttshavare faktiskt kan släppa sin rådjurs- eller harhund på en hur liten mark som helst.

Om jakten sedan huvudsakligen går på annans mark, så blir det alltså upp till jakträttsinnehavaren på den marken att anmäla och bevisa detta.
Jag tycker detta är hur tokigt som helst.

Ett drömläge

En annan märklighet är att man inte i förväg behöver informera om att man med vapen i hand, när som helst under året, får gå in på annans mark för att avliva ett skadat eller sjukt klövvilt som iakttagits.

Det räcker att man lämpligen informerar jakträttshavaren om detta i efterhand. Med andra ord ett drömläge för de som vill mota över vilt till den egna marken.

Bra tanke

Grundtanken, att det ska vara tillåtet att söka upp och avliva ett skadat eller sjukt vilt man ser utanför ordinarie jakttid, tycker jag är mycket bra. Men rimligtvis ska det bara gå att göra det på den egna marken enligt samma regler som gäller vid skadskjutning då viltet går över på annans mark.
Det står heller inget om vilka skyldigheter man har för att ta reda på och avliva ett sjukt eller skadat vilt som man ser på sin mark när man exempelvis är ute och åker med bilen.

Kan man bli straffad för djurplågeri om man inte försöker hitta och avliva det viltet då?

Orolig