Som långvarigt engagerad i förbundet – som anställd, förtroendevald och inte minst medlem – har jag länge anat sprickor i Svenska Jägareförbundet. Nu måste länens ombud till årsstämman verkligen skärpa till sig och fatta beslut som kan rädda förbundets framtid. Nuvarande situation skadar grundvalarna i förbundet.

Under senaste åren står det klart att ledningen inte driver förbundet i rätt riktning, eller för den delen minskar skillnaderna mellan regionerna, länen och inte minst fältet och Öster Malma.

Nu har det också visat sig öppet och för andra organisationer att förbundet genomgår en djup kris. De senaste månadernas turer runt valen, framför allt valet av ordförande, visar på en enorm klyfta mellan länen. Det går definitivt att ana att det är något man vill dölja. Tydligt kan man också ana att valen styrs av högt uppsatta tjänstemän.

Medlemmarnas ombud

Inför den stundande stämman är det oerhört viktigt att länsföreningarna skärper till sig och tar ansvar i stället för att söndra. Det är också viktigt att det är länsföreningar som driver en viss linje, och inte enskilda ordförande med egna intressen.

Ombuden för en länsförening på årsstämman företräder medlemmarna i sitt län. Inte sig själva och egna åsikter.

Det gäller att samtliga ledamöter i länsföreningarna enengagerar sig i vilken linje respektive ordförande driver. Nuvarande sandlådenivå från flera håll resulterar bara i mindre inflytande och tappad status för Jägareförbundet.

Styrelse med kraft

Svenska Jägareförbundet står mitt i flera av de absolut största kriserna i förbundets historia, och vi är inne i en mycket avgörande tid för jakten, viltet och förbundets framtid.

Då duger det inte att strida på detta sätt.

Nu om någonsin behövs det någon som vågar gå in och ta kommandot, för att styra upp det som nu på kort tid hamnat väldigt snett.

Efter att följt detta från sidan i flera år står det väldigt klart att Henry Sténson definitivt är den bästa kandidaten just nu. Han lanserades ju häromåret som en ”krisgeneral”, och det är precis vad förbundet behöver just nu.

Men det krävs också en styrelse som med kraft vågar ta tag i problem och byta ut stora delar av ledningen. Vad är det man är så rädd för? Är det så farligt att göra några ändringar i ledningen? Det har knappast gått jakten, jägarnas och viltets väg under de sista åren.

Man kan inte heller missa hur man från ledningens håll hanterat de som inte faller in i ledet utan vågar uttrycka sin och medlemmarnas mening.

Avslutningsvis: Skärp er och ta ansvar för förbundet, jakten, jägarna och viltets framtid.

Martin Sahlberg

Medlem i Högsby jaktvårdskrets