Efterspelet till torsdagens besked om licensjakt på varg i fem län – där totalt högst 36 vargar får fällas i sex revir – har från politiskt håll varit lika förväntat som tröttsamt.

Ett antal riksdagspolitiker med landsbygdsprofil har rasat mot länsstyrelsernas beslut, däribland John Widegren (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD) – båda engagerade i jaktfrågor.

John Widegren (M).

På sin Facebooksida skriver John Widegren i ett inlägg, som fått relativt stor spridning:

”Så kom då beskedet om storleken på vinterns licensjakt på varg. 36 stycken vargar får skjutas för hela Sverige.

Jag är så otroligt besviken!

• Vi har nu en regering och en väldigt stor riksdagsmajoritet som kraftigt vill minska antalet vargar i Sverige.

• Vi har EU som är mer än någonsin beredda att öppna upp art- och habitatdirektivets bilagor för att bättre hantera vargproblematiken.

• Vi har en landsbygdminister som varit och är extremt tydlig med att antalet vargar ska ner.

• Vi ser kraftigt ökade problem för jordbruket och för de som lever och verkar på landsbygden.

Det här räcker tydligen inte för våra svenska myndigheter. De kör på lite som vanligt. För dem är bara antalet vargar viktigt och att de ska uppfylla gynnsam bevarandestatus. Myndigheterna tar inte det minsta hänsyn till övriga mål i vargförvaltningen. Målen om socioekonomiska aspekter och om att inte påtagligt försvåra tamdjurshållningen. Man blundar helt enkelt för de människor som ska leva och verka i vargland.”

”De uppdrag/ utredningar som nu är på gång från regeringens sida kommer förhoppningsvis göra skillnad. Men hur länge kan landsbygden vänta.

Idag borde länsstyrelserna som fattat beslut om vinterns vargjakt VETA HUT!!”

Kjell-Arne Ottosson (KD).

Under rubriken ”Tondövt myndighetsbeslut om licensjakt” uttrycker även Kjell-Arne Ottosson (KD) sin besvikelse på Facebook:

”Nyss kom beskedet om hur många vargar som kommer få skjutas vid den kommande licensjakten, enbart 36 djur. En tilldelning som framstår som tondöv. Det är inte så att landsbygdsminister Peter Kullgren varit otydlig med vad regeringen tycker i frågan.

– Trots att regeringen har sagt att vill se en halvering av vargstammen.

– Trots att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en plan för det ska kunna bli verklighet.

– Trots att EU-kommissionen nu börjat markera en kommande vändning i vargfrågan ifrån EU:s håll.

Trots dessa tydliga signaler så väljer alltså myndigheterna att blunda för den nya politiska inriktningen och bara tilldela 36 vargar på licensen. Färre än förra året. Ja, det kommer fortfarande enligt modellerna innebära en mindre vargstam även nästa år men inte alls i den takt som politiken nu markerat att man vill gå i.

Ska det svenska politiska systemet fungera – där ministrar inte får ge direkta order till myndigheter – utan myndigheter ska vara följsamma mot den politiska inriktningen som markeras, så måste mål och verkställighet gå i takt. Detta duger inte!!!”

Jag vill inte vara den som är den, men kan de här – i vargfrågan numera tämligen erfarna – herrarna verkligen vara så förvånade?

På riktigt?

Inte kan de väl vara så naiva att de tror att det räcker med uttalade intentioner om att sänka vargstammen, att ge Naturvårdsverket några utredningsuppdrag och vifta med EU-kommissionens senaste pressmeddelande om varg för att få svenska myndigheter att arbeta på ett nytt sätt?

För utöver de tillsatta och justerade utredningsuppdragen har i praktiken inget nytt hänt sedan regeringen tillträdde för ett år sedan. Varken regeringen eller någon annan har ändrat på den beräkningsmodell som används för att beräkna möjligt uttag ur stammen för licensjakt. Det vill säga den räknesnurra som spottar ur sig det antal vargar som länsstyrelserna sedan har att fördela sinsemellan för jaktbeslut.

De beräkningsmodeller som används rapporterade Svensk Jakt om i mars 2022.

Den som läser Svensk Jakt visste redan i mitten av juni att kommande vinters vargjakt skulle omfatta ett 30-tal vargar, med den aktuella beräkningsmodellen.

Med tanke på vad som i åratal – decennier – rapporterats om de vargförvaltande myndigheternas inställning i vargfrågan: trodde verkligen riksdagsledamöterna att detta skulle förändras enbart genom deras uttalade ambitioner?

Att peka med hela handen räcker inte.

Alla regelverk måste vara precisa, och inte lämna några kryphål för andra utvägar.

Alla luckor måste tätas.

Allt det juridiskt finstilta måste finnas på plats. I de dokument som styr verksamheten får inte ens ett kommatecken vara felplacerat.

Har ni ännu inte förstått det?

De politiska krafter som vill åstadkomma förändring i vargfrågan måste vara till tänderna pålästa och veta exakt vad som behöver göras, exakt hur man gör det som behöver göras, och hur man eliminerar alla de potentiella hinder, säkerhetsmarginaler, livremmar och hängslen som genom åren byggts in i vargförvaltningssystemet.

Man måste ha kunskapen, viljan – och i slutändan även modet att genomdriva denna sin vilja.

Även detta vet alla som läst Svensk Jakt någon gång under innevarande århundrade.

Det måste därför sägas, till de politiker som säger sig vilja åstadkomma verklig förändring i vargfrågan:

Ni har varit naiva.