Häromdagen debatterade Rebecka Le Moine, MP, Jaktjournalens tävling Rovdjurskampanjen i riksdagen. I sitt anförande framförde hon bland annat:

Riksdagsledamot Rebecka Le Moine, MP. Foto: Riksdagen

” I dag är det lagligt att jaga med helikopter, det är lagligt att jaga med fällor och det är lagligt att använda hundjakt på rovdjur som är i färd med att föda upp sina barn. Det är lagligt att använda cirka hundra olika fällor samt ett par snaror i Sverige, men möjligheten att kontrollera hur fällorna används är minimal. I år är det med sorg som jag noterat att Rovdjurskampanjen fortsätter. Det är en kampanj som uppmuntrar dödande och motiverar det med att det egentligen skulle handla om viltvård. (…) Med en master i naturvårdsbiologi och ett förflutet som naturvårdskonsult kan jag ändå inte se kopplingen mellan allt detta dödande och naturvård.”

”Herr talman! Det har gått utför i Sverige vad gäller jakten.”

Lögner i riksdagen

Det är för undertecknad med snart 40 års egen erfarenhet av jakt och viltvård fascinerande hur någon med en examen i naturvårdsbiologi och erfarenhet som naturvårdskonsult inte kan se att rovdjursjakt har inverkan för viltvården.

I de studier som gjorts har man kunnat konstatera att räven genom predation står för hälften av mortaliteten hos rådjurskid. Att gråtruten gärna tar ägg för häckande fågel är heller ingen hemlighet. Le Moines framställan av sin egen expertis framstår således i sammanhanget som en tämligen bisarr historia.

När Le Moine vidare hävdar att jakt får bedrivas från helikopter far hon med direkt osanning, det är liktydigt med jaktbrott att bedriva jakt från motorfordon. En jägare som ertappas med detta kan se fram emot åtal och att bli av med sina licenser.

Skyddsjakt från helikopter kan bedrivas av Länsstyrelsen, men det är inte jakt i egentlig mening. Således står en riksdagsledamot från Miljöpartiet och ljuger oförblommerat i riksdagen.

Förvånar inte

Dessvärre är inte detta det minsta förvånande. I augusti deltog Rebecka Le Moine tillsammans med Vänsterpartiets Jens Holm i Rovdjursmarschen i Stockholm tillsammans med organisationer som Hunt Saboteurs Sweden, en organisation som förstört hundratals jakttorn i år, Djurfront och Djurens Revolt.

Samtliga organisationer våldsbejakande dito som ser hot, trakasserier och skadegörelse som legitima metoder för sin agenda.

Att politiska företrädare från två förment demokratiska riksdagspartier legitimerar dessa organisationer med sitt aktiva samröre gör att trovärdigheten hos såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet kan ifrågasättas, både vad det gäller viltvårdsfrågor och den allmänna synen på den parlamentariska demokratin.

Inget förtroende

Tidigare i höstas uppdagades att Naturvårdsverket tagit in en konsult som haft en styrelsepost i Svenska Rovdjursföreningen att hantera Rovbase, den databas i vilken det finns sekretesskyddade personuppgifter på 10.000 rovdjursjägare.

I sin internutredning kom Naturvårdsverket fram till att det inte förelåg en jävsituation och miljöminister Isabella Lövin (MP) uttryckte att hon har fullt förtroende för verkets hantering.

Den bilden delas inte av landets jägarkår, vare sig vad det gäller Naturvårdsverket eller Miljöpartiet.

Tränas av brottsling

Västerbottens Folkblad avslöjade igår att Extinction Rebellion Umeå tränats i “aktivism” av en man som av lantbrukare beskrivits som terrorist. En individ med en rad domar bakom sig för bland annat skadegörelse hos jordbrukare, försök till sabotage och inbrott på militäranläggningar.

I Extinction Rebellion Umeå är fem lokalpolitiker från V, MP och Fi! aktiva medlemmar. Detta är en organisation som förutom att störa trafiken också tycker att det är fullt legitimt att avbryta kommunfullmäktigesammanträden som aktionsform och som vill instifta “verklig demokrati” genom instiftandet av medborgarråd.

Kort och gott en extremistisk organisation som inte hörsammar gängse parlamentariska modell.

När så Miljöpartiet ondgör sig över exempelvis SD så är det att kasta sten i glashus, helt uppenbart härbärgerar man själva allehanda extremister, till och med på riksnivå.

Att konflikten stad kontra land ständigt blir alltmer tydlig är knappast förvånande med Miljöpartiet, partiet som kramar extremister, i regeringsställning.

Dennis Andersson