Debatt: ”Länsstyrelserna avgörande för att rädda älgstammen”
Vi behöver förändringar i älgförvaltningen för att säkerställa en hållbar älgstam. Länsstyrelsernas måste bli mer konkreta i sitt arbete med att styra förvaltningen.
Jag vill lyfta ett problem som i allt större utsträckning påverkar vår älgförvaltning i landet och lokalt. Till exempel i mitt område Österljusnan/Långvinds älgförvaltningsområde.
Trots att Sverige är känt för sina stora skogar och rika viltbestånd, har jag starka farhågor om att vår älgstam kan vara hotad om vi inte vidtar åtgärder för att förbättra förvaltningssystemet.
Problem med utslagsröst
Ett stort problem är det nuvarande systemet där markägarna har utslagsrösten vid beslut om älgförvaltningen. Visst, markägarna har en legitim rätt att vara involverade i beslutsfattandet, men genom att ha utslagsrösten riskerar deras intressen trumfa över de bredare aspekterna av en hållbar älgstam.
Älgförvaltning bör inte bara handla om att maximera skörd för markägarna, utan också om att säkerställa en livskraftig älgstam för kommande generationer.
Koppling saknas
En annan brist i systemet är att det inte finns någon tydlig koppling mellan älgskador och målet om en livskraftig älgstam.
För närvarande används genom Äbin en tröskel på 5 procent älgskador som indikator på om älgstammen behöver regleras. Men är det verkligen en tillförlitlig och relevant måttstock?
Vi bör inse att älgskador inte nödvändigtvis speglar hälsan och storleken på älgstammen. Det kan finnas andra faktorer, som predation och habitatförändringar, som påverkar älgstammens livskraftighet och bör tas i beaktande vid beslutsfattandet.
Dela på makten
För att säkerställa en hållbar älgstam och en rättvis älgförvaltning bör vi vidta följande åtgärder
• Jämna ut maktförhållandet: Beslutsfattandet om älgförvaltning bör inkludera representanter från olika intressegrupper, såsom forskare, viltförvaltare och jägare. Det är viktigt att alla röster blir hörda och att inget enskilt intresse får större inflytande än andra.
• I stället för att enbart fokusera på älgskador, bör vi också ta hänsyn till faktorer som älgarnas hälsa, populationens genetiska mångfald och balansen i ekosystemet. Att fastställa en lämplig tröskel för älgskador baserat på forskning och erfarenhet skulle vara en mer tillförlitlig indikator.
• Länsstyrelsen spelar en central roll i älgförvaltningen och är ansvarig för att genomföra och följa upp de förvaltningsplaner som fastställs. För att förbättra älgförvaltningen och säkerställa målluppfyllnad behöver länsstyrelsen bli mer konkret och stringent i sitt arbete. Länsstyrelsen har en huvudroll, vilket jag utvecklar nedan.
Öppen och transparant
För det första bör länsstyrelsen tydligt definiera och kommunicera vilka mål och indikatorer som används för att bedöma måluppfyllelsen i älgförvaltningen. Det är inte tillräckligt att endast fastställa allmänna mål utan att ange konkreta och mätbara kriterier.
Detta skulle göra det möjligt för alla intressenter att tydligt förstå vilka resultat som förväntas och hur framstegen kommer att utvärderas.
För det andra bör länsstyrelsen vara öppen och transparent i sin rapportering och kommunikation. Det är viktigt att inte bara informera intressenter om resultaten av älgförvaltningen, utan också att förklara de åtgärder som vidtas för att korrigera eventuella brister och förbättra framtida planering.
Genom att involvera och engagera jägare, markägare och andra berörda parter kan länsstyrelsen dra nytta av deras kunskap och erfarenhet och skapa en starkare och mer hållbar älgförvaltning.
Dynamisk process
Slutligen bör länsstyrelsen också överväga att utvärdera och anpassa förvaltningsplanerna regelbundet baserat på nya forskningsrön, förändrade förhållanden och uppnådda resultat.
Älgförvaltningen är en dynamisk process som kräver kontinuerlig uppdatering och anpassning för att möta utmaningar och förbättra hållbarheten på lång sikt.
Genom att bli mer konkret och systematisk i sin uppföljning av förvaltningsplanerna kan länsstyrelsen säkerställa att älgförvaltningen i landet blir mer effektiv, transparant och hållbar.
Detta skulle gynna både älgstammen och alla intressenter i älgförvaltningsprocessen.
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se - Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.