Jägareförbundet Norrbotten anser inte att det finns något att vinna på en hätsk debatt i media kring Girjasmålet, men debatten får heller inte tystas ner eller förvandlas till en fråga om etnicitet. Det bidrar bara till en större polarisering mellan oss alla som, även efter att denna fråga är avgjord, ska leva och verka tillsammans.

Girjasmålet handlar om så mycket mer än rätten till jakt och fiske i ett begränsat område. Det handlar om att ett fåtal renskötselföretagare gör anspråk på äganderätten på mark ägd av svenska folket via vår stat.

Renskötselföretagen vill göra det till en minoritetsfråga, en etnicitetsfråga. Själva kärnan i tvisten är i grunden fullständigt absurd då det i mångt och mycket kommit att handla om vem som var först. En ickefråga som inte har något svar eller beroende på vem man frågar pekar ut olika grupper med olika ursprung.

Förmåner och pengar

Det handlar inte om etnicitet, det handlar om förmåner och en möjlighet att tjäna pengar på allas vår bekostnad oavsett etnicitet, samhällsklass, näring eller intresse.

När rennäringen oblygt på andras bekostnad vill ha oproportionerligt stora fördelar/ekonomisk vinning, då kan man inte alltid försöka gömma sig bakom ”kränkt-kortet”. Man måste tåla att andra intressen för sin talan för det som är viktigt för dem.
Många jägare och fiskare tror inte att de priviligierade renskötselföretagen kommer att tillhandahålla jakt och fiske till allmänheten för en rimlig peng. Denna farhåga är väl motiverad med de erfarenheter som hela tiden byggs på.

Vi är inte bara jägare. Vi är också fiskare, skoteråkare, grannar, arbetskamrater, skattebetalare, samer, kväner, företagare, med flera. Därför späder den totala bilden av det som händer i Norrbotten i dag – Girjasmålet, begärda skoterförbudsområden, begränsningar för ortsbojaktlag, begränsningar för turismföretagare, och så vidare – på polariseringen.

Begränsningar och förbud

Samebyar försöker begränsa ortsbojägares möjligheter att jaga älg. Dels genom att kräva mer mark där de själva kan jaga utan samråd med ortsbojaktlagen, dels genom att stoppa unga jägare/fler jägare att bli medlemmar i ortsbojaktlag. Varför?

Samebyarna begär skoterförbud, omfattande både i tid och geografiska områden, för skydd av renarna. Det inskränker det rörliga friluftslivet, turismnäringen och jaktutövningen både till fjälls och i skogslandet. Varför?

Samtliga begränsningar som samebyarna begär i olika sammanhang uppfattas sällan som underbyggda med fakta. De innehåller inte förslag till alternativa lösningar eller konsekvensanalyser för övriga intressen.

Inga bevis krävs

Det finns inga andra sammanhang där man så enkelt kan inskränka människors fria rörlighet eller deras intressen utan bevis för hur störningar skett, hur ofta, hur många polisanmälningar som gjorts.

I andra fall där inskränkningar görs i människors vardag krävs bevis, konsekvensbeskrivningar och alternativa lösningar innan man inför en begränsning.
Varför begär kommuner och myndigheter inte in underlag som visar omfattning och alternativa åtgärder som vidtagits för att minska eventuella störningar?

Är inte samebyarna intresserade av att vi ska kunna leva och verka tillsammans, oavsett vem som var här först, eller vem som gjort vad i historien?

Vi borde alla kunna se framåt och skapa förutsättningar tillsammans oavsett näring, etnicitet, intresse, för att på bästa sätt förvalta och utveckla Norrbotten med dess unika förutsättningar och natur.

Jakt, fiske och friluftsliv i allmänhet är bland de viktigaste anledningarna till att människor väljer att bosätta sig i norr.

Våra utgångspunkter

Vår – Jägareförbundet Norrbotten – position i debatten utgår från följande utgångspunkter:

• Jakten på statens mark ovan odlingsgränsen ska, i första hand, vara tillgänglig för alla jägare som bor i Sverige – till en rimlig kostnad. Det regelverk som i dag styr småviltjakten på statens marker i våra fjällområden är i grunden en bra ordning som ger många människor möjlighet till meningsfull jakt.

• Älgjakten på statens mark ovan odlingsgränsen ska kunna bedrivas av både samebyar och ortsbojaktlag utan att någon part har vetorätt. Jakten ska bedrivas med samma förutsättningar för samtliga jägare.

• Besluten om jakt och viltförvaltning ska baseras på bästa tillgängliga kunskap. Besluten ska fattas på länsnivå efter samråd i demokratisk ordning, där även de som jagar och som inventerar viltstammar har inflytande.

• Renarnas behov av betesfrid och möjligheter till kalvning utan avgörande störning är viktig, men skoterförbud eller liknade avlysningar av områden som begränsar jaktmöjligheterna måste vara den sista åtgärden när alla andra möjligheter är uttömda. Dessa förbud/avlysningar ska följas upp av ansvariga myndigheter.

• Illegal jakt ska aktivt motverkas oavsett av vem som utför den eller var det sker. Illegal jakt ska inte möjliggöras genom motverkande beslut och/eller bristande resurser hos ansvariga myndigheter.

Klara regler krävs

Jägareförbundet Norrbotten eftersträvar alltid en hållbar jakt och en klok viltförvaltning som säkerställer goda villkor för viltet och jägarna utan att det ger oacceptabla konsekvenser för andra intressen. Detta kräver klara regler och en bra dialog med alla intressenter i dessa frågor.

Möjligen kan det vara dags för en översyn och revidering av rennäringslagen samt en revidering av toleransnivåer för rovdjuren, så att rennäringen kan bedrivas på samma principer som övrig näringsverksamhet. Utan särlösningar som bygger upp konflikter och polarisering.

Oavsett allt som tidigare nämnts måste våra utgångspunkter respekteras. De är vår grundinställning och den linje vi arbetar efter.
Vi måste få yttra oss och föra vår talan; öppet, ansvarfullt och med respekt för andras åsikter och utgångspunkter, för de intressen som fyller våra liv med livskvalitet.
Vi förväntar oss motsvarande av övriga i debatten för att tillsammans, genom dialog, hitta långsiktiga lösningar.

Mikael Samuelsson

Jägareförbundet Norrbotten