I början av januari kom ett regeringsbeslut om stora förändringar, vad gäller fördelningen av pengar ur Viltvårdsfonden, vilket är de pengar som direkt kommer från jägarna när de löser sitt årliga jaktkort.

Så här heter det i regeringens beslut: ”Vidare beslutas om en ny förordning om vissa bidrag ur Viltvårdsfonden, genom vilka ideella rikstäckande organisationer kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag för att utföra åtgärder som främjar viltvården enligt jaktlagens definitioner”.

Gott så. Jägarnas pengar ska gå till bättre aktiv jakt och viltvård.

Hög kompetens

Regeringens nya beslut gör att Svenska Jägareförbundet garanteras pengar ur Viltvårdsfonden genom ett organisationsbidrag, men det är en minskning med cirka 8 miljoner kronor per år för arbetet med jakt- och viltvårdsuppdraget.

Nu ska i stället delar av uppdraget upphandlas, (något som Miljöpartiet har föreslagit under ett flertal år), vad gäller trafikeftersök, viltövervakning och klövviltsförvaltning.

Jägareförbundet bör ligga bra till att få dessa uppdrag och kommer naturligtvis vara med och försöka vinna upphandlingar.

Förbundet har en ovärderlig kompetens med hög trovärdighet och starka band med jägarkåren, vilket gör att deras mångåriga arbete och betydelse för jakt- och viltvården i Sverige inte kan överskattas.

Man har haft en helt avgörande roll i hur viltvården på bästa sätt förvaltas regionalt och lokalt i hela landet,

Viltmyndighet behövs

Redan 2015 togs ett riksdagsbeslut om en ny viltmyndighet, något som regeringen haft fem år på sig att utreda.

Jakt och viltförvaltning är en viktig fråga för många människor i stora delar av landet och mer uppdrag och utrymme bör inte ges till och hanteras av en stor statlig myndighet som Naturvårdsverket, med så många andra ansvarsområden.

Naturvårdsverket är i mångas ögon en tummelplats för myndighetsaktivister med en ensidig inriktning på bevarande snarare än brukande.
En renodlad myndighet för jakt- och viltfrågor skulle tillföra en landsbygdsförankring med potential att skapa underlag för en bättre dialog med regionala myndigheter, jägarorganisationer, mark- och djurägare och landsbygdsbor i övrigt.

Femåriga beslut

Det faktum att sprickan håller på att vidgas mellan stad och landsbygd gör att Sverigedemokraterna vill verka för en myndighetsutövning som håller ihop Sverige, och en ny jaktmyndighet ser vi som en del i denna strategi. Därför skulle en ny myndighet vara ett bättre alternativ för att handskas med jägarnas egna pengar.
Sverigedemokraterna ser inte positivt på det nya beslutet, utan anser att jägarnas jaktkortsavgift även fortsättningsvis oavkortat borde gå in i Viltvårdsfonden och sedan delas ut till olika former av verksamhet. Men i stället för att fatta årliga beslut om bidrag ur fonden vill vi att besluten fattas vart femte år för att skapa bättre långsiktighet.

Risken ökar

Att miljöorganisationer kan få bidrag för att aktivt motverka myndighetsbeslut är olyckligt. Naturskyddsföreningen har fram till nu årligen fått ett bidrag från Naturvårdsverket för att processa om vargjakt i domstol och för att driva frågan i EU.

Nu ökar risken för att fler jaktfientliga organisationer kommer att få del av direkta bidrag som riskerar att försvåra för svensk jakt- och viltvård.

Vi har färskt i minne att tvivelaktiga ”organisationer” som Nordulv och Wolf Association Sweden tillerkänts rätten att överklaga myndighetsbeslut, trots brister som saknade verksamhetsberättelser, medlemsförteckningar och bokföring. Det har i praktiken räckt med att påstå sig ha över 100 medlemmar eller vara en Facebookgrupp.

Skulle det nya beslutet öppna för att organisationer med jaktmotstånd på sin agenda, kan söka och få organisations- och verksamhetsbidrag, vore förödande för en trovärdig jakt- och viltvård i Sverige.

Runar Filper (SD), riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet

Mats Nordberg (SD), riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet