1789 gjordes en stor förändring av rätten till jakt. Då trädde Gustav III:s jaktlag i kraft. Den innebar att jakträtten därefter var kopplad till markägande och inte till samhällsklass. Borta var det gamla systemet där man föddes till rätten att jaga.

I dag pågår en utredning som verkar syfta till att vrida tillbaka tiden 233 år.

Slående likheter

För närvarande utreds om fisket och jakten efter småvilt (och kanske älg) på närmare halva Sveriges yta ska vara ärftlig, oaktat vem som äger marken jakten bedrivs på. Likheterna med det gamla systemet är slående.

Det föreslås att jakten och fisket ska kopplas till knappt 5.000 individer, vars gemensamma nämnare är att de äger renar och är delägare i en sameby.

Att äga renar och vara en del av en sameby är i dag strikt reglerat, det går inte att frånse likheterna med hur svårt det var att komma in i frälsets led på 1700-talet.

Vi kan genom utredningen ana ett nytt frälse bortom horisonten.

Minskad jämlikhet

Eftersom förslaget med fjälljakten missgynnar alla som inte äger renar, vilket inkluderar närmare 75 procent av alla samer i Sverige idag, förvånas jag av att förslaget kom från en socialdemokratiskt styrd regering.

Socialdemokratin har alltid strävat efter ökad jämlikhet och minskade klassklyftor. I nuläget ligger en fjälljaktsutredning med direktiv som i praktiken kommer att minska jämlikheten.

Nya konflikter

Det som slår mig är att det måste finnas bättre vägar att gå, moderna vägar med jämlikhet som mål snarare än att inrätta ett nytt jaktfrälse.

Att skapa ett nytt frälse med särskilda jakt- och fiskerättigheter slätar inte över de övergrepp som skett i tidigare generationer, utan skapar bara nya konfliktytor.

Anckarström