Vad gäller älgförvaltningsområdet Norra Hälsingland korrigerade länsstyrelsen älgskötselplanerna eftersom de gemensamt inte stämde överens med älgförvaltningsplanen, man skulle vida överstiga avskjutningsmålet. 

I ett område där man inte utför spillningsinventeringar är det svårt att se lokala skillnader inom älgförvaltningsområdet. 

Älgobs kan inte jämföras mellan olika områden, utan kan bara säga något om älgstammens utveckling och sammansättning i det specifika område man bedriver älgobsen. 

Bästa data

Länsstyrelsens beräkning på lämplig avskjutning i området är grundat på den nationella täthetsberäkningen, Lst-Moose, som enligt Naturvårdsverket är bästa tillgängliga data. 

Jägareförbundet anser att det är dessa siffror som ska användas i förvaltningen, om man inte med väl underbyggda data kan visa på något annat. Sådan data skulle till exempel kunna vara en spillningsinventering, vilket bara genomförs i delar av länet. 

Risk för haveri

Precis som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skriver i debattartikeln Älgförvaltningen är regionaliserad och ska bygga på samverkan anser vi att om man aktivt frångår länsstyrelsens beslutade mål riskerar hela systemet att haverera.

Att kraftig övertilldela älgar baserat på eget tyckande och inte tillgängliga data är djupt förkastligt och oroande inför framtiden. 

Kraftig avskjutning

För att kunna bedriva älgjakt behövs det enligt Skandulv minst fem älgar per tusen hektar i vinterstam, om det finns både varg och björn. 

Vi ser med oro att vi i stora delar av länet är på väg att understiga denna siffra, i flera områden är vi faktiskt redan där. 

Att älgstammen har den nivå som den har i dag beror inte till störst del på rovdjuren, utan på att vi genom åren jagat med en rad förvaltningsplaner med kraftig avskjutning och med mål att sänka älgstammen.

Meningsfull jakt

Vi behöver använda bästa tillgängliga data i älgförvaltningen, följa myndigheternas beslut och se till att vi har en hög andel kalv (minst 50 procent) i avskjutningen för att vända den negativa trend vår älgstam har. 

För oss är det av yttersta vikt att vi har en långsiktigt hållbar älgjakt som är meningsfull för våra medlemmar och kan nyttjas av generationer framöver. 

Styrelsen för Jägareförbundet Gävleborg
Genom Jan Setterberg, vice ordförande