
För en meningsfull jakt måste vi kunna fälla minst tre älgar per tusen hektar i större delen av länet, skriver företrädare för Jägareförbundet Dalarna. Foto: Kristoffer Pettersson
Debatt: ”Vi kan inte ha en älgstam som riskerar att rödlistas”
Vårt mål är att nå en avskjutning på minst tre älgar per 1.000 hektar på de flesta håll i Dalarna. Men då kan vi inte ha en älgstam som riskerar att rödlistas, skriver företrädare för Jägareförbundet Dalarnas länsförbund och jaktvårdskretsar.
Sedan det nya älgförvaltningssystemet sjösattes 2012 har älgstammen i hela landet minskat i täthet.
Naturvårdsverkets föreskrifter säger att syftet med älgförvaltningen är en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesskador.
Älgförvaltningsgrupper tillsattes för att säkerställa att förvaltningen bygger på lokal kunskap och förankring. I gruppen sitter tre jägarrepresentanter och tre markägarrepresentanter. Ordförande ska vara markägarrepresentant och har en utslagsröst om gruppen inte enas.
Färre älgar
Vår uppfattning, utifrån vad våra representanter vittnar om, är att målet som gällt för de senaste tio åren är att betesskadorna ska ligga på fem procent färska skador i Äbin – älgbetesinventeringen.
Skadenivån har man helt kopplat till älgtäthet och därför har de allra flesta älgförvaltningsgrupper beslutat om att minska älgtätheten i sina områden.
Skogsindustrins mål
Från markägarhåll får vi ofta höra att fem procent årsskador är samhällets mål. Här vill vi förtydliga – det är skogsindustrins mål.
Vi har också fått höra att minskning av älgstammen inte kan göras parallellt med arbetet för en hög kvalitet, något vi också motsätter oss.
Vi kan minska älgstammen i en bra takt samtidigt som vi säkerställer en hög medelålder på vuxna djur, för att få en bra reproduktion och således fler och större kalvar till jaktstarten.
Mer foder
Det vi nu ser är alltså resultatet av en markägarsida som drivit på att älgtätheten ska minska till förmån för betesskador.
Det finns idag flertalet forskningsresultat som visar på att detta samband inte är absolut.
Skadenivån kopplas betydligt tydligare till mängden foder som finns i landskapet. Kort sagt, mer foder ger mindre skador.
Ingen jakt
Vi har idag områden i Dalarna som inte kan bedriva jakt. Älgtätheten som blivit följden av markägarsidans framfart, tillsammans med rovdjurstrycket i dessa områden, är mer än vad älgstammen klarar av.
Om inte skogsindustrin accepterar samhällets mål kommer vi inom kort inte kunna bedriva en meningsfull jakt, men vi kommer fortfarande på många håll ha mer än fem procent färska skador på tall.
Självklart trycker jägarna på avtryckaren, men vi vågar säga att jägaren på många håll i länet inte haft så stort val när markägarna bestämt hur avskjutningen ska se ut.
Hög kalvandel
Jägareförbundet Dalarna har i flera år arbetat för att kalvandelen i avskjutningen ska ligga högt, detta för att säkerställa kvalitet och återväxt i älgstammen.
I områden med högt predationstryck från rovdjur måste vi också få ha en högre älgstam, detta för att kunna bedriva jakt. Fem procent årsskador fungerar inte i de här områdena.
Meningsfull jakt
Vi höjer nu våra röster för att kalvjakten ska styra (minst 50 procent kalv i avskjutning).
Vi ska kunna ha en meningsfull jakt i hela länet. Att nå en avskjutning på minst tre älgar per 1.000 hektar på de flesta håll i Dalarna är vad vi i Jägareförbundet kommer att driva.
Vi måste få ha en högre älgtäthet där rovdjurspredationen är hög.
Men då kan vi inte ha en älgstam som riskerar att rödlistas.
Ulf Berg, ordförande Jägareförbundet Dalarna
Mattias Eliasson, ordförande Jägareförbundet Siljansnäs jaktvårdskrets
Tomas Bäck, ordförande Jägareförbundet Säfsnäs-Nås jaktvårdskrets
Pierre Hedlund, ordförande Jägareförbundet Särna Idre jaktvårdskrets
Åke Berglund, ordförande Jägareförbundet Folkärna jaktvårdskrets
Torbjörn Andersson, ordförande Jägareförbundet Västerbergslagen jaktvårdskrets
Jan Anders Thorud, ordförande Jägareförbundet Malung jaktvårdskrets
Jonas Westman, ordförande Jägareförbundet Gagnef jaktvårdskrets
Ulf Danielsson, ordförande Hedemora-Säter jaktvårdskrets
Janne Svensson, ordförande Jägareförbundet Grangärde jaktvårdskrets
Leif Kolseth, ordförande Jägareförbundet Tunabygden jaktvårdskrets
Anders Gravsjö, ordförande Jägareförbundet Rättvik jaktvårdskrets
Per Torsell, ordförande Jägareförbundet Stora Skedvi jaktvårdskrets
Håkan Andersson, ordförande Folkare jaktvårdskrets
Jan Lind, ordförande Jägareförbundet Leksands jaktvårdskrets
Peter Matsson, ordförande Jägareförbundet Mora jaktvårdskrets
Fredrik Engström, ordförande Jägareförbundet Falu jaktvårdskrets
Nils-Erik Edlund, ordförande Jägareförbundet Järna jaktvårdskrets
Jägareförbundet Älvdalens jaktvårdskrets
Jägareförbundet Lima jaktvårdskrets
Delta i debatten
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.