söndag 25 februari

Opinion

För en meningsfull jakt måste vi kunna fälla minst tre älgar per tusen hektar i större delen av länet, skriver företrädare för Jägareförbundet Dalarna. Foto: Kristoffer Pettersson

Debatt: ”Vi kan inte ha en älgstam som riskerar att rödlistas”

Vårt mål är att nå en avskjutning på minst tre älgar per 1.000 hektar på de flesta håll i Dalarna. Men då kan vi inte ha en älgstam som riskerar att rödlistas, skriver företrädare för Jägareförbundet Dalarnas länsförbund och jaktvårdskretsar.

Sedan det nya älgförvaltningssystemet sjösattes 2012 har älgstammen i hela landet minskat i täthet.

Naturvårdsverkets föreskrifter säger att syftet med älgförvaltningen är en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesskador.

Älgförvaltningsgrupper tillsattes för att säkerställa att förvaltningen bygger på lokal kunskap och förankring. I gruppen sitter tre jägarrepresentanter och tre markägarrepresentanter. Ordförande ska vara markägarrepresentant och har en utslagsröst om gruppen inte enas.

Färre älgar

Vår uppfattning, utifrån vad våra representanter vittnar om, är att målet som gällt för de senaste tio åren är att betesskadorna ska ligga på fem procent färska skador i Äbin – älgbetesinventeringen.

Skadenivån har man helt kopplat till älgtäthet och därför har de allra flesta älgförvaltningsgrupper beslutat om att minska älgtätheten i sina områden.

Skogsindustrins mål

Från markägarhåll får vi ofta höra att fem procent årsskador är samhällets mål. Här vill vi förtydliga – det är skogsindustrins mål.

Vi har också fått höra att minskning av älgstammen inte kan göras parallellt med arbetet för en hög kvalitet, något vi också motsätter oss.

Vi kan minska älgstammen i en bra takt samtidigt som vi säkerställer en hög medelålder på vuxna djur, för att få en bra reproduktion och således fler och större kalvar till jaktstarten.

Mer foder

Det vi nu ser är alltså resultatet av en markägarsida som drivit på att älgtätheten ska minska till förmån för betesskador.

Det finns idag flertalet forskningsresultat som visar på att detta samband inte är absolut.

Skadenivån kopplas betydligt tydligare till mängden foder som finns i landskapet. Kort sagt, mer foder ger mindre skador.

Ingen jakt

Vi har idag områden i Dalarna som inte kan bedriva jakt. Älgtätheten som blivit följden av markägarsidans framfart, tillsammans med rovdjurstrycket i dessa områden, är mer än vad älgstammen klarar av.

Om inte skogsindustrin accepterar samhällets mål kommer vi inom kort inte kunna bedriva en meningsfull jakt, men vi kommer fortfarande på många håll ha mer än fem procent färska skador på tall.

Självklart trycker jägarna på avtryckaren, men vi vågar säga att jägaren på många håll i länet inte haft så stort val när markägarna bestämt hur avskjutningen ska se ut.

Hög kalvandel

Jägareförbundet Dalarna har i flera år arbetat för att kalvandelen i avskjutningen ska ligga högt, detta för att säkerställa kvalitet och återväxt i älgstammen.

I områden med högt predationstryck från rovdjur måste vi också få ha en högre älgstam, detta för att kunna bedriva jakt. Fem procent årsskador fungerar inte i de här områdena.

Meningsfull jakt

Vi höjer nu våra röster för att kalvjakten ska styra (minst 50 procent kalv i avskjutning).

Vi ska kunna ha en meningsfull jakt i hela länet. Att nå en avskjutning på minst tre älgar per 1.000 hektar på de flesta håll i Dalarna är vad vi i Jägareförbundet kommer att driva.

Vi måste få ha en högre älgtäthet där rovdjurspredationen är hög.

Men då kan vi inte ha en älgstam som riskerar att rödlistas.

 

Ulf Berg, ordförande Jägareförbundet Dalarna

Mattias Eliasson, ordförande Jägareförbundet Siljansnäs jaktvårdskrets

Tomas Bäck, ordförande Jägareförbundet Säfsnäs-Nås jaktvårdskrets

Pierre Hedlund, ordförande Jägareförbundet Särna Idre jaktvårdskrets

Åke Berglund, ordförande Jägareförbundet Folkärna jaktvårdskrets

Torbjörn Andersson, ordförande Jägareförbundet Västerbergslagen jaktvårdskrets

Jan Anders Thorud, ordförande Jägareförbundet Malung jaktvårdskrets

Jonas Westman, ordförande Jägareförbundet Gagnef jaktvårdskrets

Ulf Danielsson, ordförande Hedemora-Säter jaktvårdskrets

Janne Svensson, ordförande Jägareförbundet Grangärde jaktvårdskrets

Leif Kolseth, ordförande Jägareförbundet Tunabygden jaktvårdskrets

Anders Gravsjö, ordförande Jägareförbundet Rättvik jaktvårdskrets

Per Torsell, ordförande Jägareförbundet Stora Skedvi jaktvårdskrets

Håkan Andersson, ordförande Folkare jaktvårdskrets

Jan Lind, ordförande Jägareförbundet Leksands jaktvårdskrets

Peter Matsson, ordförande Jägareförbundet Mora jaktvårdskrets

Fredrik Engström, ordförande Jägareförbundet Falu jaktvårdskrets

Nils-Erik Edlund, ordförande Jägareförbundet Järna jaktvårdskrets

Jägareförbundet Älvdalens jaktvårdskrets

Jägareförbundet Lima jaktvårdskrets

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.