
”Förutom att vildsvin förser sig från åkrar så åtgår inget spannmål för att producera köttet som jägare äter.” Foto: Anders Jarnemo
Signaturen Joel skriver i debattartikeln Mer köttätande innebär mer odlad jord, att köttproduktion kräver mer landareal än motsvarande mängd vegetarisk mat.
I princip har han rätt, men analysen av siffror för Australien är kraftigt ofullständig.
Ingen föda utan kor
Ungefär tre fjärdedelar av producerad spannmål i Australien exporteras till andra länder. Om den då äts av människor eller av djur vet jag inte.
I definitionen av odlingsmark ingår även betesmark. Det senare är i Australien flera gånger större än hela Sverige.
Kor och får i Australien går ute året om och betar gräs. Användningen av spannmål som djurfoder torde vara begränsad. Största bristvaran för djurhållning på jordens torraste kontinent är vatten.
Djuren är precis som du säger betesdjur, och det till nära 100 procent.
Nästan ingen spannmål till djurfoder alltså. Utan kor och får skulle i stort sett ingen föda till människor kunna produceras på dessa enorma ytor.
Vi äter vilt
Tidningen Svensk Jakt vänder sig framför allt till oss som är jägare, och vår köttkonsumtion består mest av älg, rådjur, vildsvin, hjort och småvilt. Förutom att vildsvin förser sig från åkrar så åtgår inget spannmål för att producera detta kött.
Jag instämmer i att vi inte ska försöka pracka på varandra principer för vad vi äter och inte äter. Emellertid verkar det vara veganer som är i särklass mest aktiva med att få alla att sluta äta kött. Det kommer dock inte att lyckas.
Karl Erik R