På kort tid har två insändare publicerats här på Svenskjakt.se med olika ståndpunkter när det handlar om jakt och allemansrätt. Den ena säger att skogen och naturen är till för hundägare, svampplockare och annan allmänhet även under jakt. Den andra säger att jakt har företräde över allemansrätten. Vad är det som faktiskt gäller?

Vad säger lagarna?

Enligt Regeringsformen (2 kap 15§) är vars och ens egendom tryggad och ingen kan tvingas tåla att det allmänna inskränker på användningen av mark eller byggnad, utöver när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Det står dock även längre ner i samma paragraf att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan”.

Det allemansrätten säger är att var och en har rätt att använda annans fastighet (mark och vatten) genom att färdas över den (åtminstone till fots) och att under kortare tid uppehålla sig där – även om ägaren inte har samtyckt till att marken används på sådant sätt.

Dock gäller det även att allmänheten inte får ta sig sådana friheter att markägaren tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada. Det vill säga, markägarens ekonomiska intressen får inte kränkas.

Får inte störa

Utöver det säger även Naturvårdsverkets dokument kring allemansrätten att ett vitesförbud kan bli aktuellt ”när en person kan väntas springa i vägen för jaktsällskap på ett besvärande vis – kanske för att han ogillar sådana verksamheter”.

Att medvetet störa jakt på det sätt som djurrättsaktivister kan göra är alltså förbjudet enligt Naturvårdsverket.

På Naturvårdsverkets hemsida står det att skyltar med texten ”Jakt pågår” inte betyder att det är förbjudet att vara i skogen, men att man ska vara medveten om att jakt pågår och att visa hänsyn till jägarna.

De skriver också att det är förbjudet att med flit hindra, försvåra eller störa jakt, och likaså att störa villebråd.

Naturvårdsverket skriver även ”att använda naturen på vanligt sätt för till exempel svamp- eller bärplockning räknas inte som störande.”

Dess dåvarande miljörättsjurist, Nils Hallberg, svarade på vad som gäller i ett inslag i Sveriges Radio under 2017:

”Allemansrätten gäller även under älgjakten, däremot kommer det en bunt med skyldigheter som man måste ta hänsyn till. Man får inte bete sig på ett sådant sätt att man avsiktligt stör eller försvårar jakten.”

Sätt upp skyltar

2018 uttalade sig Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, att det kan vara bra att sätta upp skyltar som varnar för jakt för att skydda till exempel hundar och trafikanter, men att de ska vara av informativ karaktär och inte i syfte att folk ska hålla sig borta från skogen.

Han fortsatte med att förklara att allemansrätten gäller när det pågår jakt på precis samma sätt som vid andra tillfällen, men också att det inte är tillåtet med aktiv störning där man går ut för att sabotera jakten.

Anders Nilsson sa också att man inte kan kräva att jakten anpassas utifrån att det finns svampplockare eller ryttare i skogen, men att man inte kan sjasa bort folk bara för att man ska jaga (så länge det inte är en organiserad verksamhet).

Störande får avvisas

Tidigare i år svarade förbundsjuristerna på Svenska Jägareförbundet på en fråga kring om avvisning av någon som stör under pågående jakt. Enligt dem så har en jägare under pågående jakt rätt att avvisa den som på något sätt stör jakten.

Det innebär dock inte att en markägare/jakträttshavare har rätt att hålla allmänheten ute från sina marker utan endast att jägaren har rätt att avvisa den som stör.

Juristerna förklarar också att jakträttshavare inte har rätt att handgripligen flytta på personen då det räknas som ett brott. Vill personen inte lämna platsen får man kontakta polis.

Kommersiella intressen

Förbundsordförande och riksviltvårdskonsulent för Jägarnas Riksförbund Solveig Larsson och Mikael Hultnäs skrev i en debattartikel att jakträtten gör att utövande av jakt har företräde gentemot allmänhetens nyttjande av marken, med hänvisning till att allemansrätten säger att man inte får påverka markägarens eller brukarens ekonomiska intressen.

De anser (observera ordet anser) att myndigheter bör klargöra att störningar och inskränkningar i brukanderätten, inklusive jakt, som följer av det rörliga friluftslivet med hänvisning till allemansrätten är oacceptabla. De pratar om svampplockare som störningsmoment, men också om ”kommersiella krafter i olika skepnader utnyttjar möjligheten vi har för friluftsliv till att tjäna pengar på någon annans egendom”.

Det är alltså osäkert om de pratar om när den allmänna befolkningen är ute och plockar svamp och bär, eller om personer som plockar för försäljning. Sedan tidigare finns det en dom i Högsta Domstolen som säger att åverkan på naturen via kommersiell användning utan markägares tillåtelse inte är tillåtet och inte ingår i allemansrätten.

Alla har tillgång

Det finns en del äldre debattartiklar som uttrycker att allemansrätten inte är en lag utan en sedvanerätt.

Det är möjligt att det då inte fanns med i grundlagen om allemansrätten, då det kom en ändring i regeringsformen 2010. Men som jag förklarat ovan står det alltså nu i regeringsformen att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten, oberoende av vad som står tidigare i paragrafen om egendomsskydd.

Några slutsatser

Om man ska dra några slutsatser från det här så verkar det som om en vanlig motionär som är ute i skogen och rör sig även får göra det under pågående jakt – så länge man inte medvetet stör jakten.

När det gäller svamp- och bärplockning verkar det bero på hur det sker. En Medelsvensson som är ute och plockar bär och svamp verkar också vara tillåtet, men det kan räknas som störning om det handlar om kommersiell plockning.

Sofia Dahlgren