tisdag 19 mars

Opinion

Debattören är orolig för älgens framtid i Härjedalen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Trenden är tydlig – älgen har sett bättre dagar”

Efter att ha läst de senaste dagarnas debattinlägg om älgens situation i Härjedalen tänkte jag att det vore rimligt att kika på den data förvaltningsområdet och dess älgskötselområden bygger sin avskjutningspolitik på. Trenden är tydlig. Älgen i Härjedalen har sett bättre dagar.

Avskjutningen rent praktiskt kan så klart ske på många olika sätt. Vi har läst om avlysningsjakt, differentierad tilldelning, varannan kalv och så vidare.

Men om vi backar bandet lite och tittar på var allting börjar så är det i insamlingen av data.

Med denna data skapas förvaltnings- och skötselplaner.

I skötselplanerna finns det flera övergripande mål:

Älgar i vinterstam per 1.000 hektar efter jakt, andel tjur av vuxna djur, reproduktion (antal kalvar/vuxet hondjur) och skadebilden i skogen.

”Håller skogsbruket på att mista sin gräddfil?”

Älg och skog

Förvaltningsgruppen, som alltid i majoritet består av markägarrepresentanter (bolagsrepresentanter i Härjedalens fall), beslutar om måltal för älgen och skogen.

Samma sak gäller för de ofta jägarledda älgskötselområdena, förutsatt att älgförvaltningsområden och länsstyrelsen godkänner deras planer.

Så var finns då problemet?

”Älgen utrotas och ingen reagerar”

Alla är missnöjda

Jägarna hävdar att det finns magert med älg, och jägarna är de som så att säga gör jobbet i form av inventering och/eller älgobs.

Skötselområden och förvaltningsområden ska använda denna data för att skapa en adaptiv förvaltning.

Följaktligen ska tillgängliga data användas för att planera avskjutningen.

Men alla är missnöjda.

Bolagen för att skadorna i skogen är för stora, och jägarna för att det inte finns någon älg.

Utan att ha insyn bakom kulisserna ter det sig klart anmärkningsvärt.

”Vart är vi på väg med älgjakten?”

Tydlig trend

Om man som jag är nyfiken så kan man leta rätt på data över älgstammen och läsa igenom de planer som är beslutade.

Alla planer finns tillgängliga på lst.se och övriga data på algdata.se eller jaktrapport.se.

Det är också då man kan förstå varför just jägarna är så missnöjda.

Trenden är för mig tydlig, älgen i Härjedalen har sett bättre dagar.

 

Älgobsen blir allt färre.

Plan:

  • Förvaltningsmål: 4,8 älgar per 1.000 hektar.
  • Andel tjur av vuxna: 40 procent.
  • Antal kalvar per hondjur i älgobs: 0,5.

 

Älgobs:

  • Älgobs i förvaltningsområdet 2021: 2,88 älgar per 1.000 hektar.
  • Andel tjur av vuxna: 37,5 procent.
  • Antal kalvar per hondjur: 0,386.

 

Vem drar i nödbromsen?

Men ändå har avskjutningen i samtliga förvaltnings- och skötselplaner baserats på betydligt större älgtillgång.

 

Förvaltningsområdet: 5 älgar per 1.000 hektar.

 

Glöte älgskötselområde: 7 älgar per 1.000 hektar.

Hede älgskötselområde: 7 älgar per 1.000 hektar.

Lillhärdals älgskötselområde: 5,8 älgar per 1.000 hektar.

Vemdalens älgskötselområde: 7 älgar per 1.000 hektar.

Vemhåns älgskötselområde: 8,5 älgar per 1.000 hektar.

Västra Härjedalens älgskötselområde: 3 älgar per 1.000 hektar.

 

Tilldelning i förvaltningsplan 2021 (baserat på 1.125.208 hektar):

1,4 älgar per 1.000 hektar.

Faktisk tilldelning 2021 (baserat på 1.002.214 hektar): 

1,64 älgar per 1.000 hektar.

 

När ska någon dra i handbromsen?

Och vem ska göra det?

 

Johan Svensson

 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.