tisdag 26 januari

Opinion

Publicerad 4 december 2020 - 05:55

Debatt

Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Svensk Jakt skulle vinna på större mångfald”

Jag har läst Svensk Jakt i drygt ett år nu. Som ny i jaktsammanhang och med en vetgirig inställning så läser jag er tidning från början till slut varje gång den trillar ner i brevlådan. Men var är mångfalden? Påverkas innehållet av att redaktionen ser ut att bestå av en grupp vita medelålders män?

Jag har efter hand blivit mer och mer uppmärksam på vem som kommer till tals i Svensk Jakt. I den senaste utgåvan, nummer 12/2020, är vartenda reportage och varje artikel skrivna av en man. Två kvinnor har fått recensera var sin bok; en kokbok, respektive en barnbok.

Bläddrar jag igenom de senaste numren konstaterar jag att bortsett från recept, bokrecensioner, mindre inlägg och en del reportage så är det faktiskt i hög grad män med svenskklingande namn som skriver i tidningen.

Det lämnar litet utrymme för övriga individer att känna igen sig i Svensk Jakt. Och det må låta hårt, men själv hade jag gärna sett mer självrannsakan och analys samt större variation av reportage i medlemstidningen.

 

Homogen skara

Redaktionen för Svensk Jakt ser också ut att vara en mycket homogen skara av vita medelålders män. Är detta något redaktionen reflekterat över och tagit upp till diskussion?
Svensk Jakt tar ibland in frilansare, varför inte bredda tidningens innehåll genom större mångfald bland frilansarna, till att börja med?

Kanske speglar redaktionen jaktkåren som den sett ut i Sverige fram till i dag. Men Svensk Jakt har de senaste åren fått fler läsare, fler medlemmar har anslutit sig till Jägareförbundet och med det kommer större möjligheter. Fler kvinnor söker sig också till jakten nu.

 

Större variation

Vill man behålla medlemmar och läsare, öka intresset för jaktfrågan i samhället och bredda mångfalden i jägarkåren behövs större variation även i medlemstidningens redaktion.

Kopplat till detta: chefredaktören skriver i nummer 12/2020 om sin besvikelse över att Vänsterpartiet inte skriver jaktmotioner. Men vad gör chefredaktören för att väcka intresset för frågan inom Vänsterpartiet?

 

Mångfald ger kvalitet

Så vad vill jag säga med detta?

Överlag upplever jag att medlemstidningen, och i och med det även jaktfrågan, kan vinna mycket på att ta in röster i reportage, redaktion och andra funktioner från en mer varierad skara.

Inte bara från kvinnor utan även från olika ståndpunkter, bakgrunder, åldrar, kulturer, och så vidare.

I dag vet vi att mångfald skapar bättre förutsättningar, bättre kvalitet. Vill man vinna bred acceptans för jakt och jaktfrågor behövs en bred skara som kan belysa detta från olika håll.

 

Camilla Porshede Johansson

 

Svar direkt från Svensk Jakt

Hej Camilla – kul att du läser Svensk Jakt!

 

I stället för att fokusera på kön, ålder och hudfärg hos de människor som i dag producerar innehållet i Svensk Jakt är jag nyfiken på vilken sorts innehåll du saknar på tidningens sidor?

Vilken sorts material, vilka perspektiv, är det som du – rent konkret – efterlyser? Vilka röster är det som inte ges utrymme?

Jag är full av ödmjukhet inför ämnet, då det helt enkelt är en omöjlig uppgift att fånga upp och spegla precis alla de perspektiv, önskemål och viljor som ryms inom en så stor grupp människor som Svensk Jakts läsekrets. Vi efterlyser ständigt läsarnas åsikter på detta område, och på samma sätt arbetar vi med våra läsarundersökningar: Vad vill läsarna ha mer av? Mindre av? Och så vidare.

Trots detta är det förstås ändå inte omöjligt att vi missar relevanta inspel. Så när du nu skriver till oss i detta ämne tar jag chansen att fråga: Vad skulle du vilja läsa mer om? Mindre? Saknar vi helt något uppenbart?

Observera att jag här talar om innehållet i tidningen.

 

Kvinnliga jägare

Frågan om kvinnligt deltagande och representation i jakten är alltid aktuell. Så här ser det ut:
Enligt siffror från Naturvårdsverket löstes statligt jaktkort av 263.371 svenska jägare under jaktåret 2019–2020. Av dessa löstes 243.069 av män (92,3 procent) och 20.320 av kvinnor (7,7 procent).

(Om man även inkluderar utländska jägare var andelen kvinnor lägre, 7,4 procent av 292.349 lösta statliga jaktkort 2019–2020.)
Jaktåret 2010–2011 var andelen kvinnliga jaktkortslösare i Sverige 5,7 procent.

Bland Svenska Jägareförbundets medlemmar är andelen kvinnor något högre än bland jaktkortslösarna. Under medlemsåret 2019–2020 hade Jägareförbundet totalt 156.882 medlemmar, varav 15.428 kvinnor (9,8 procent).

Andelen kvinnliga jägare ökar alltså stadigt, vilket är mycket glädjande, men det är fortfarande så att män är i stor majoritet.

 

Manlig jaktjournalistkår

Denna numerära obalans avspeglar sig, föga förvånande, även på Svensk Jakts sidor. Vilket är ganska naturligt, eftersom journalistik går ut på att beskriva verkligheten. Det finns 13 gånger så många manliga jägare som kvinnliga i Sverige. Alltså är, i de allra flesta fall, de flesta jägare som medverkar i reportage och andra artiklar just män.
Samma sak gäller inom den grupp som producerar materialet: det finns betydligt färre kvinnor än män i den svenska jaktjournalistkåren.

När nu andelen kvinnor i jakten ökar, så kommer rimligen även andelen kvinnliga jaktjournalister att öka över tid.

Vi tar med öppna armar emot förslag på reportage och alla andra typer av innehåll från alla frilansar som finns – oavsett avsändarens kön, ålder, hudfärg eller sexuella läggning.

De krav vi ställer handlar om trovärdighet och kvalitet på det material som levereras. Jag är övertygad om att det finns massor av dugliga, framtida medarbetare där ute som ännu inte kontaktat Svensk Jakt med sina alster. Vi ser med glädje fram emot att fler hör av sig till redaktionen med sina förslag och sitt material, för vårt påseende.

 

Konstaterar fakta

Camilla Porshede Johansson berör också min text i senaste numret av Svensk Jakt, en opinionstext med rubriken ”(V)älkommen till landsbygden”.

Jag är inte besviken över avsaknaden av jaktmotioner från Vänsterpartiet. Jag konstaterar bara fakta. Vad gör jag för att väcka intresset inom partiet?

Ingenting, utöver att skriva den text som det refereras till. Jag är nämligen inte lobbyist, utan journalist.

 

Martin Källberg

Chefredaktör Svensk Jakt

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget