tisdag 26 januari

Opinion

Publicerad 27 november 2020 - 06:51

Debatt

”Med andra ord får renägare i dag utstå enorma förluster till rovdjur i förhållande till en fårägare.” Foto (i hägn): Ingemar Pettersson

Debatt: ”Ställ inte näringar mot varandra i vargfrågan”

Att ställa två näringar mot varandra i den alltid aktuella vargfrågan är kontraproduktivt och leder inte till någon förbättring. Snarare blir det ett vi och dem-tänk. Det övergripande målet torde således vara att få till en fungerande vargförvaltning i Sverige.

Men eftersom de flesta av oss som bor i det sörlänningar kallar Norrland är väldigt less på att alltid ses som den tärande delen av landet där ingen bor, så nödgas jag skriva ett svar på debattartikeln Ingen logik vad gäller vargarnas hemområden.

 

”Ingen logik vad gäller vargarnas hemområden”

I Sverige finns cirka 4.600 renägare och mellan 225.000 och 280.000 renar i vinterhjord (Sametinget).

Enligt Viltskadecenter dödas 19.500–82.500 renar varje år av rovdjur. Det är alltså 8,7–36,7 procent av antalet renar i vinterhjord.

Till detta bör tilläggas att riksdagen beslutat att rennäringen inte ska behöva tåla högre förluster än maximalt tio procent av renhjorden till predatorer. Något som dock bara är en dröm för många samebyar som kan ha förluster på över 40 procent.

 

Enorma förluster

2018 fanns det cirka 417.000 får enligt Jordbruksverket. Enligt rapporten Viltskadestatistik 2018 från SLU/Viltskadecenter dödades, skadades eller saknades cirka 400 får i landet. Detta innebär att mindre än 1 procent får skadas och dödas av rovdjur.

Med andra ord får renägare i dag utstå enorma förluster till rovdjur i förhållande till en fårägare.

Fårskötseln bedrivs dessutom till skillnad från renskötsel ofta på mark som skulle kunna användas mer effektivt, genom att odla grödor på dem i stället. Detta innebär att fårskötsel på odlingsbar mark inte bara minskar den potentiella matproduktionen i Sverige utan också bidrar till ökade utsläpp och ett sämre klimat.

 

Svårare byte

Eftersom fårägare kan få bidrag till att sätta upp rovdjursavvisande stängsel, ska ha daglig uppsikt över fåren och helst hålla dessa inomhus under nätterna, är fåren ett svårare byte för vargen än renen.

Varg i renbetesområde skingrar renhjorden över flera kilometer eftersom renar betar fritt och bidrar till den biologiska mångfalden.

Vargattacker skapar också väldigt mycket oro i renhjorden vilket ytterligare försvårar det redan omfattande arbetet som uppstår med att samla ihop renarna efter vargattacker.

 

Lång hävd med ren

Tamrenskötseln finns dokumenterad ända tillbaka till 800-talet då den norske storbonden Ottar besökte det engelska hovet. Från besöket finns det dokumenterat att Ottar berättat för kungen om samerna och att renar tämjdes och sköttes i hjordar.

Däremot utvecklades och förändrades renskötseln under 1500-talet och framåt till att bli mer storskalig och en huvudsysselsättning för många samer (Samiskt informationscentrum).

Dessutom påbörjades inte kolonialiseringen av Sapmi förrän på 1600-talet, efter att man upptäckt silver på Nasafjäll. Kolonisatören Sverige ville komma åt de naturresurser som fanns i norra Sverige och ambitionen var att Norrland skulle bli Sveriges Västindien, en koloni som skulle förse naturresurser till ett kungarike på obestånd.

 

Ingen förändring

Tyvärr verkar inte mycket ha förändrats i synen på norra Sverige och vi är i mångt och mycket fortfarande en koloni. I Norrland, som egentligen utgörs av Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, betalar vi i regel högre skatt än i södra Sverige, men vi har också sämre samhällsservice.

Därutöver är det vi som står för ett överskott i elproduktionen och har mängder med naturresurser i form av skog, malm och vattenkraft som ger ytterligare inkomster till statskassan.

Det är också hit det vallfärdar jägare och fiskare från södra Sverige för att ta del av naturtillgångarna. Så dessa ostörda ytor, som omnämns i debattartikeln, kan man undra var man kan hitta.

 

Tobias

 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget