Den senaste tiden har Länsstyrelsen Jämtlands läns beslut om avlysningar av småviltsjakt på renbetesfjäll uppmärksammats på olika sätt. På länsstyrelsens webbplats finns information om fattade beslut.

Vi vill här svara på ett antal frågor som ställts till oss i bland annat den här debattartikeln på Svenskjakt.se.

Länsstyrelsen arbetar som alla myndigheter på uppdrag av regeringen. För länsstyrelsen innebär det ett brett uppdrag inom många samhällsområden, där olika intressen ibland står mot varandra. Småviltsjakt är en sådan fråga.

Vår roll är att utgå från vad som står i lagen och göra en avvägning av olika intressen.

Skötsel och jakt

Några samebyar har i år begärt omfattande avlysningar av jaktområden för småvilt. Skälen är renskötsel och egen älgjakt.

Renskötseln är i år påverkad av den besvärliga vintern och flera samebyar har haft stora problem med rovdjursangrepp samt ökad sommarturism. Sammantaget är detta faktorer som tillsammans gör att renarna behöver betesro för att klara kommande vinter.

Utgångspunkten är att Länsstyrelsen Jämtlands län ska upplåta all statlig mark på renbetesfjällen för småviltsjakt – förutsatt att det inte innebär olägenhet av betydelse för rennäringen eller medför besvärande intrång i samebyarnas lagstadgade rätt till jakt.

Hundar kan orsaka problem

När småviltsjakt med stående fågelhund genomförs söker hunden av området. Områdets storlek varierar från fall till fall.

Fågelhundar jagar normalt inte renar. Det är den undanträngande effekten från de lösspringande hundarna som länsstyrelsen lagt till grund för sin bedömning. Särskilt vajor med kalv, vilket i praktiken är huvuddelen av renhjorden, kan bli störda.

På frågan om vilka bevis som finns för att renar inte återvänder till områden de varit i på grund av fågeljakt med stående fågelhund, så är det inget som någon sameby eller länsstyrelsen påstått eller tagit i beaktande.

Säker jakt

För att ge samebyarna möjlighet till en effektiv och säker älgjakt har Länsstyrelsen Jämtlands län tidigare år avlyst småviltsjakt i respektive sameby under två–­tre veckor. Den huvudsakliga skillnaden i år är att vissa av samebyarna begärt mer omfattande avlysningar.

En metod för att samla in fakta inför beslut när det gäller renskötselskäl, är att se var renarna befinner sig. Detta har gjorts tillsammans med samebyarna. När det blir aktuellt igen ser länsstyrelsen det som positivt att en representant från småviltsjägarna är med under inventeringen.

Dialog mellan parter

Länsstyrelsen Jämtlands län kommer inför nästa jaktår att verka för en bättre dialog mellan samebyarna, småviltsjägare och älgjägare. Länsstyrelsen ser att det finns ett behov av att se över vad som kan göras för att förbättra situationen för alla parter.

För att nå miljömålen, i det här fallet Storslagen fjällmiljö, måste alla berörda bidra och delta. Renbete är en del av förutsättningarna för biologisk mångfald i fjällmiljö.

Högsta antal renar finns framtagna för samebyarna inom ramen för länsstyrelsens uppdrag enligt rennäringslagen.

Användning av terrängfordon

Modern renskötsel innebär användning av terrängfordon. För att minska skador har varje sameby tagit fram en terrängkörningsplan och kan ansöka om medel från Naturvårdsverket för att förstärka prioriterade leder och på så sätt kanalisera körningen.

Inför anläggande av fyrhjulingsleder ska samråd enligt miljöbalken ske med länsstyrelsen, som också har tillsyn av dessa.

Terrängkörning vid älg- och björnjakt är dispenspliktig för alla. Länsstyrelsen följer upp givna tillstånd genom tillsyn av körskador, främst i fjällområdet.

Avslutningsvis: Renar är tamboskap och omfattas av djurskyddslagens regler. Länsstyrelsen utövar tillsyn över djurskyddslagen avseende alla djur som omfattas av lagstiftning, renar såväl som nötkreatur och husdjur.

Susanna Löfgren, länsråd

Britt Jonasson, chef Naturvårdsenheten

Länsstyrelsen Jämtlands län