
Foto: Mostphotos/Lars-Henrik Andersson
Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Björn Peterssons debattinlägg ”Flera missförstånd kring regler för magasin”, i vilket han låter påskina att förslaget berör få av oss, säger mycket om Socialdemokraterna som parti av i dag.
Historiskt fanns nära band mellan den frivilliga skytterörelsen och arbetarrörelsen, detta då det sågs som en garant för en demokratisk samhällsutveckling. I dag är detta band helt uppenbart historia.
Grundläggande i arbetarrörelsen är emellertid fortfarande solidaritetsbegreppet.
Så när Björn Petersson använder sig av retorik som ”berör få av oss” så sviker han arbetarrörelsens ideal. Varför ska jägarkåren köpa sådana argument när regeringens förslag i sin helhet vilar på falska premisser och som därtill skapar mer problem än vad det gör nytta?
Aktivister agerar sufflör
Undertecknad har varit tämligen aktiv vad beträffar opinionsbildning i dessa frågor alltsedan Rydheims utredning 2013, och är därmed väl bevandrad i de turer som varit.
För den som inte låter partipolitiken grumla klarsynen är det uppenbart att den tjänstemannaaktivism som sedan länge hemsökt Polismyndigheten agerar sufflör i regeringens öra vad gäller den senares vapenpolitik.
Således har alla laglydiga vapenägare i detta land en gemensam motståndare i dessa tjänstemannaaktivister, ”licenshaveriet” är ett tydligt bevis på detta. Därav är behovet av solidaritet bland landets vapenägare större än någonsin.
En handfallen regering
Regeringen å sin sida förefaller handfallen inför samhällsutvecklingen och är därmed villig att försöka visa på dådkraft i den oinsatta allmänhetens ögon, även om de förslag man återkommande lagt inom vapenpolitiken, de facto inte är något annat än Potemkinkulisser.
Samtidigt ser sig gärna regeringen som en motpol till populismen, dessvärre agerar man själv i högsta grad populistiskt inom vapenpolitiken.
Total tondövhet
Inrikesminister Dambergs beskrivning av de medborgare som protesterar mot att låta sig utnyttjas som symbolpolitisk slagpåse som ”vapenlobbyn” häromsistens, visar att Socialdemokraterna inte är intresserade av en rak och ärlig debatt baserad på empiri.
Den totala tondövhet som är rådande kring vapenpolitiken påvisar också den rådande ideologiska inkuransen i stort vilket också opinionen med emfas visar.
Sättet regeringen agerar stärker knappast aktierna heller. Synbart gäller solidaritet bara när den tjänar egna syften.
Dennis Andersson
Jägare och sportskytt