Jägarna kan med tanke på hur mycket de rör sig i skog och mark bidra till en renare natur. Jag säger härmed sopjakt i stället för skitjakt.

Så har det vi väntat på hänt igen. Karl Hedins begäran att överklagandet av den friande domen dras tillbaka avvisas. Åklagarna håller varandra om ryggen, för man kan ju inte sänka en kollega.

Intervjun med riksdagsledamot Isak From (S) på Svenskjakt.se angående regeringens nya jakttider är tyvärr talande för politiker som väljer att ducka.

Jägarnas pengar i Viltvårdsfonden har nu hamnat i fel händer och riskerar att landa i jaktmotståndarnas kampanjkassor. Inte blir det bättre när nu också vinterjakten på ripor tagits ifrån oss. Jag vet att förbundet jobbar på, men tvivlar på att det räcker att vara välformulerad och artig. Det behövs mer. Kanske är det dags att bilda ett eget parti.

De senaste åren har vi med förvåning sett jakt- och jägarfientliga förslag genomdrivas av regeringen. Och som om inte det räcker så gör man sitt bästa för att beskära ägande- och brukanderätten av mark.

Ännu är det inte för sent för regeringen att rädda den svenska modellen – en viltförvaltning som andra länder bara kan drömma om. Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) behöver i handling säkerställa att man inte slår sönder folkrörelsen inom jakten, skriver Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson och generalsekreterare Bo Sköld.

Jag läser att Rovdjursföreningen fått en ny ordförande. Spännande, men låt oss titta på vilka typer av engagerade människor som kan finnas i föreningar av det här slaget.

Jag och min hustru har de sex senaste åren plockat skräp i skärgården. På alla öar vi besökt har vi plockat tomhylsor från hagelpatroner som jägarna lämnat efter sig.

Ett rikt uteliv med närhet till naturen är ett av skälen till att så många väljer att stanna kvar i norr, eller flytta hit. Beslutet om förkortad ripjakt slår därför hårt och regeringen måste göra ett omtag i frågan, skriver tre (S)-toppar i Kiruna.

Efter min kritiska artikel om Holmen skog AB och deras uppsägning av Jaktjournalens mark i Jämtland, hade jag förväntat mig ett svar. Det är dödstyst, vilket i och för sig kanske inte är så anmärkningsvärt.

Så var det dags igen! Nu ljuger åter ett statsråd oss rakt i ansiktet, om viktiga frågor för jakten. Om slopandet av det allmänna uppdraget till Jägareförbundet och om inskränkningen av vinterjakten på ripa.

Det är typiskt Sverige att låta forskare och personal på länsstyrelser fortsätta att hitta anledningar till att vi ska ha stora rovdjursstammar, då det är deras levebröd och dessutom ett välavlönat sådant. Många fler skulle vilja ha dessa intressanta jobb, utomhus i friska luften.

Är det bara klövviltet som avhandlas när nya jakttider diskuteras, för vad hände med harjakten?

Jägareförbundet har arbetat och kommer att fortsätta att arbeta för att sommarjakten på morkulla återinförs.

Med anledning av de senaste dagarnas inlägg i debatten om valet till ny ordförande i Svenska Jägareförbundet känns det angeläget att adressera några saker, skriver Linda Mattisson-Olsson, ordförande i Jägareförbundet Blekinge, som instämmer i att förtroende måste byggas och vårdas.

Vad har Jägareförbundet gjort när de nya jakttiderna diskuterats? Har något gjorts för att återinföra vårjakt på morkulla, för detta har förbundet sagt att det jobbas med ända sedan den slopades, men inget har hänt.

Efter beslutet om hur pengarna i Viltvårdsfonden ska användas har det mer och mer framkommit att det under lång tid pågått ett arbete som syftar till att förändra och försvaga möjligheterna för den jakt vi idag har.

Med anledning av att åtta utsedda län tackar nej till att ta emot finsk-ryska vargar som vandrar in i norra Sverige kommer här ett förslag till lösning.

Jägarna är en maktfaktor. Tillsammans med våra familjer utgör vi lågt räknat så mycket som tio procent av väljarbasen. Gör som Rättviks jaktvårdskrets och skriv till era riksdagsledamöter med frågan vad de gör för jakten, skriver Bengt Stor och Anders Gravsjö i debattartikeln.