torsdag 13 juni

Opinion

Dna visar att de två sista vargarna som sköts tillhörde reviret Ripelången. Foto (arkivbild): Lars-Henrik Andersson

Debatt: ”Naturvårdsverket vet tydligen bättre än riksdag och regering”

Naturvårdsverket påpekar i debattartiklar på Svenskjakt.se att riksdag och regering ger direktiv och stiftar lagar som myndigheten ska följa. Mot bakgrund av det undrar jag vad som hände med riksdagsbeslutet från 2013, som säger att det ska finnas 170–270 vargar i landet.

Riksdagsbeslutet måste innebära att det minsta antalet vargar ska vara 170 stycken och 270 följaktligen ett tak. Men Naturvårdsverket nöjde sig inte med det utan höjde siffran till 300 och tolkar den som att det är ett golv. 

Något tak finns inte och jag har läst att tjänstemännen på verket vände sig till EU och till forskningen för att få sina siffror bekräftade som de rätta.

Att vargen skulle ha för låg bevarandestatus begrep ni tydligen bättre än regeringen.

Till fördel

Nu har älgens vara eller inte vara blivit ett hett ämne i landet, där Naturvårdsverket låter Skogsstyrelsen styra älgstammen. Andra som sitter på kunskap om viltförvaltningen lyssnar man inte på. 

Hjortar och rådjur ska tydligen också utrotas, men vargarna ska bevaras och bli fler, vilket är fördelaktigt för skogsbolag och skogsägare.

Tillsammans med stadsbor är nog dessa de enda som vill bevara vargen, medan folk som bor på landsbygden helst vill slippa ohyran. Men landsbygdsbefolkningen är inget man bryr sig om.

Ett överskott

Nu har EU börjat att inse att vargen måste begränsas och dess skyddsstatus ändras till förvaltningsbar, vilket innebär att det blir svårare för myndigheterna att kunna hänvisa till EU-direktiv. 

När vi i dag har ett överskott på minst 150 vargar och därmed 450 djur, borde licensen för 2024 vara 150 vargar med en jakttid från oktober till mars. Då blir jakttiden lika lång som ni vill ha på klövviltet. 

Regeringen har uttalat att man vill ha 170 vargar i landet. Med jakt på 150 vargar är det ändå minst 300 kvar.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.