I Sveriges glesbygd är jakt något som generation efter generation har ägnat sig åt. Att jakt är en del av det liv man lever är inte konstigt för oss som vuxit upp på landsbygden. Jag tycker att det är ofrånkomligt när man pratar jakt att också prata om det som händer i glesbygden. Att viltvård är viktigt, ur många olika aspekter men framförallt ur ett ekologiskt perspektiv, att jakt är viktigt för att den svenska faunan ska må bra och fungera är självklart. Men vem skall göra detta när ingen bor kvar?

Berättelsen om dagens Sverige är en berättelse om otrygghet, arbetslöshet och bostadsbrist. Jag kommer från en stad som heter Söderhamn i Hälsingland. I Söderhamn har arbetslösheten slagit hårt och otryggheten bitit sig fast. Att få ett jobb är ett undantag och många drömde om att någon gång kunna flytta därifrån, alltid till en större stad där jobben som vi hört talas om fanns.

Krig mot glesbygden

Berättelsen om Söderhamn är ingen ovanlig berättelse. Det är berättelsen om den svenska glesbygden, om småstäderna, om de kommunerna som idag inte får plats i regeringens politik. Det gjorde inte jag och mina vänner heller, när vi slängdes runt mellan arbetslöshet och olika otrygga anställningar. När arbetsplats efter arbetsplats lades ner och staden sakta dog framför våra ögon.

Den svenska glesbygdens avfolkning är en verklighet som kommer allt närmare. Långt från alla flyttar för att det är det som man egentligen vill, men när alternativet är arbetslös och utan pengar kan till och med ett springvikariat i Stockholm verka lockande.

När kulturlivet utarmas på landsbygden och tillgängligheten till grundläggande samhällsservice blir sämre väljer många att flytta. Borgarna fortsätter sitt krig mot min gamla hemstad och alla andra småstäder där ute. Det är inte vi som spelar roll, det är direktörerna och cheferna i Stockholms innerstad.

Ta hand om hela landet

Att satsa på landsbygden och bygga vidare på de många resurser som finns kräver en långsiktig regionalpolitik som ser till att kommunerna får samma möjligheter, bättre service och en bra infrastruktur. Den kreativitet och handlingskraft som idag finns måste användas.

Makt och resurser måste fördelas och hela landet måste tas om hand för att utvecklingen ska gå framåt. Man måste förstå de olika förutsättningarna som olika bygder har och de måste få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. En utbyggd infrastruktur är avgörande och offentlig service måste tillgängliggöras i hela landet.

Jakten och den svenska viltvården måste fortsätta utvecklas. När vi pratar om vikten av närproducerad mat och ekologiska alternativ, är det till förmån för bland annat de mindre lokala producenterna och lokalt jagat viltkött. Vi måste värna om de som idag bryr sig och jobbar i vår skog och natur, och därför är det också nödvändighet med en levande landsbygd.

Vi närmar oss valår och åt vilket håll vi går kommer vara avgörande för det här landet. En fortsatt borgerlig politik och min hemstad och många andra småstäder kommer dö med den. Otryggheten som breder ut sig i Sverige bland oss unga måste få ett slut. Det är dags att byta regering och byta politik.

Kristin Olofsson

Ung Vänster