fredag 29 mars

Opinion

Debatt: ”Art- och habitatdirektivet måste ändras”

EU-kommissionens rapport ”Fitness Check” som är en översyn av Art-och habitatdirektivet och Fågeldirektivet kommer våren 2016, men den preliminära versionen finns redan ute. Direktiven bör moderniseras, men en expertpanel har kommit fram till att det inte behövs.

Alla 28 medlemsländer har getts möjlighet att medverka via frågeformulär. En av EU-kommissionen godkänd expertpanel har sedan kommit till slutsatsen att ingen förändring av de två direktiven behöver göras.
Många EU-medborgare närde en förhoppning att Art-och habitatdirektivet skulle moderniseras och anpassas till dagens situation, som är en helt annan än när det skrevs 1992.
Direktivet är snart 25 år gammalt, men i realiteten är det mycket äldre då det till större delen är ett plagiat av Bernkonventionen från 1979 och all skyddsstatus och rödlistning därifrån gäller ännu idag. 

Omöjlig att ändra
Art- och habitatdirektivet och Bernkonventionen är en statisk konstruktion som till synes är omöjlig att ändra på, oavsett vad som hänt i vår natur under de senaste 35 åren. Arter som rödlistades 1979 är fortfarande rödlistade, oavsett hur dess population utvecklats. 
Bra exempel på detta är de rödlistade arterna varg och säl. Gråsäl har från att ha varit 5.000–7.000 djur vid mitten av 1970-talet ökat stort. Enligt Naturvårdsverket finns idag cirka 30.000 gråsälar längs våra kuster, vilket medfört stor skada för fiskerinäringen. 
Endast marginell skyddsjakt, omgärdad av allehanda förbehåll, har varit tillåten, vilket starkt försvårat jakten. 2015 medgavs dock en skyddsjakt på 350 djur, motsvarande en procent av populationen, vilket måste ses som en droppe i havet!

Okontrollerad tillväxt
Vad beträffar varg var den mer eller mindre utrotad i Sverige tills den plötsligt dök upp i nordvästra Värmland i slutet av 1970-talet. Sedan dess har vargpopulationen växt okontrollerat med undantag för några marginella licensjakter 2010, 2011 och 2015 där allt som allt 90 vargar sköts. 
Skadorna på vilt och tamdjur har skjutit i höjden, älgstammen har på många håll slagits i spillror, jakthundar dödas, förtvivlade fårfarmare lägger ner verksamheten och vår gamla tradition med fäbodverksamhet går snart i graven.
Våren 2015 kunde cirka 50 föryngringar konstateras enligt Sveriges Lantbruksuniversitet. Med ett medeltal på fyra i varje kull hamnar vi på 200 valpar. 
Hur många vuxna vargar som finns i Sverige kan diskuteras men från myndighetshåll talas det om 400–500 individer. Vissa källor menar att antalet är det dubbla.

Borde inte rödlistas
Utifrån detta kan vi konstatera att varken säl eller varg är utrotningshotade idag och borde därmed inte vara rödlistad i EU:s Art- och habitatdirektiv.
Men på grund av att direktivet är en statisk konstruktion finns inga möjligheter att ändra detta läge. 
Det märkliga är att den nyligen gjorda översynen blundar för detta. Till och med FACE, de europeiska jägareförbundens centralorganisation, har godkänt detta!
Rödlistade arter återfinns i Bilaga 4 i direktivet och detta medför att en långsiktig förvaltning i praktiken inte är möjlig. Senaste tidens turer runt vargjakten bekräftar detta med all önskvärd tydlighet.
Våra politiker har ingen möjlighet att på nationell nivå stifta de lagar som ger oss rätt att licensjaga och förvalta rödlistade djur. Det har våra förvaltningsrätter visat. 

Arbete i Bryssel
För att kunna förvalta både varg och säl, djur som för länge sedan vuxit sig ur rollen som rödlistade, måste de nedklassas från Bilaga 4/rödlistad till Bilaga 5/jaktbar i Art- och habitatdirektivet. 
I Bilaga 5 kan djuren förvaltas inom ramen för de nationella lagarna och jakten kan inte överklagas. 
EU:s expertgrupp medger att både brukargrupper och politiker i enskilda länder krävt att omklassning av olika arters skyddsstatus måste kunna göras när populationsstorlekar kraftigt ökat, men att de stora miljöorganisationerna motsatt sig detta.
Trots översynen av Art- och habitatdirektivet som man nu gjort under 2015 kan man fortfarande inte nedklassa en art som bevisligen uppnått en populationsstorlek som vida överstiger kriterierna för att klassas som rödlistad.
För att få till stånd en varaktig och långsiktig förvaltning av bland annat varg, måste våra folkvalda därför driva frågan om rätten till nedklassning, och detta kan endast ske i Bryssel.

Gunnar Jakobsson

Delta i debatten!

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.